System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

Sammanfattningsvis så kan det konstateras att systemet aldrig kom till användning för sitt
ursprungliga syfte (vilket är logiskt) – ej heller haft något större inflytande i operativa spel
eller vid övningar (pga sekretessen) – vissa stationer kom däremot f r om 1976 att utnyttjas
under övningar som lufor- och LV-ordersändare. Sekretessen gjorde att enbart en handfull
personer i landet visste vilken operativ effekt systemet skulle ha vid olika skeden. För
Flygvapnet och den taktiska personalen var den ju enbart planerad för störning av
navigeringssystem mot flygfarkoster (vilket avspeglas i STOEM från 1974 som inte beskrev
nyttan mot fartyg och ubåtar). Med tiden försvann den operativa/taktiska kompetensen att
utnyttja systemet.
Mot bakgrund till den höga sekretessen, fåtal individer som var kompetenta att taktiskt leda
störning samt hantera materielen och brist på övning, så kan en rimlig slutsats vara att det
första aktiva telekrigssystemet inom FV STRIL organisation blev gömt bakom
hemligstämplar och bortglömt.
Bakgrund System Radiosändare RT-02
Verksamhet före RT-02
Planering för anskaffning av ett störsystem mot sovjetiskt rundstrålande flygnavigeringssystem
påbörjades sent 1940-tal. Under 1947 redogjorde FRA i PM deras önskan att få
påbörja spaning mot ”ekoradar samt markburna styrnings- och navigeringssystem”.
Vårt intresse för att motstå fientlig störning samt vår önskan att störa fientlig teleteknisk
utrustning tecknas bl a i C Fst beslut den 12 juni 1947 enligt följande:
”Inom försvarsväsendet pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla ekoradion beträffande
materielen och dess användning ……. måste utredas åtgärder för att förhindra eller minska
verkan av fientlig störning …… bör även leda till undersökning av möjligheterna att fastställa
fientlig ekoradioverksamhet och att störa denna. Härvid åsyftas närmast
ekoradioradioanläggningar och liknande i fientliga flygplan eller örlogsfartyg. En
undersökning av dessa problem skulle även kunna vara av värde för utvecklingen av medel
mot fjärrstyrda projektiler (flygplan) och fientliga flygplans och fartygs radionavigering.
Utomlands har framkommit system för igenkänningssignalering (IK) vid ekoradio,
vilka……system omgivas dock med största sekretess och det torde icke förefinnas möjligheter
för den svenska krigsmakten att få del av dem. Inom landet måste därför tagas upp forskning
även på detta område……..teletekniska delegationen……har angivit de fordringar, som böra
uppställas på ett svenskt system för igenkänningssignalering (IK) vid ekoradio. Delegationen
föreslår att FOA ska erhålla i uppdrag att utarbeta ett sådant system.
Det är av synnerlig vikt att de ovan berörda frågorna klarläggas jämsides med
försvarsgrenarnas ekoradioorganisation….
Överbefälhavaren anmodar på grund härav försvarets forskningsanstalt att
dels utreda störningsproblemet både beträffande skydd för vår verksamhet på
ekoradioområdet och åtgärder mot fiendens,,
dels utarbeta ett svenskt system för igenkänningssignalering vid ekoradio….”
Med ovanstående beslut så kan det nog fastslås att detta innebär starten på utredningar och
utveckling av teletekniska motmedel och motmedelsorganisation inom dåvarande
9