System Radiosändare RT-02 - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

Utveckling, leverans och installation av RT-02 från 1957 till 1966
Den första serieprototypen började byggas 1958 och initialt planerades för 10 anläggningar
och en mast och stationsutrustning i reserv varvid de första fem avsågs färdiga 1960/61 och
de övriga fem 1961/62. Den första prövningen av systemets effekt genomfördes under 1961
och Chefen för Flygvapnet (CFV) beslutade att ”Flygstaben finner icke anledning föreligger
att frångå tidigare fattat beslut av rubr störsystem…”.
CFV beslutade slutligt den 6/12 1961 att utbyggnaden skall omfatta totalt 10st stationer
varvid stationerna skall finnas nära följande orter och i följande ordning:
Järna, Ire, Norrtälje, Karlskrona, Luleå, Västervik, Hamrånge, Örebro, Sundsvall, Umeå.
Under 1961 var det klarlagt att en särskild understation erfordrades för mottagning av de
ryska sändningarna. Beställningar på utveckling och tillverkning av RT-02 lades på olika
företag (Standard Radio Fabrik, AGA, Arenco). Innan slutförandet konstaterade Flygvapnet
(FV) och Kungliga Flygförvaltningen (KFF) dock att principen med brustörningar inte var
tillräcklig för våra syften. Erfarenheterna av det installerade systemet visade att en större
modifiering behövdes.
Diskussionen satte fart 1962 med FOA som initiativtagare för att utveckla störsystemet till en
funktion med vilseledning. Detta medförde att CFV 1966 gav ett utbyggnadsstopp av
resterande anläggningar intill modifieringsbeslut var taget.
Varje RT-02 serieanläggning bestod av en telebyggnad (med sändare), antennbunker och
antennmast om 212m samt en utpunkt (med övervakningsutrustning) ca 15-34 km från
anläggningen.
Vid varje anläggning fanns en planerad organisation, initialt ”Störgrupp A” från 1961 och
sedermera från 1970 en ”Driftgrupp RT-02” organiserad, administrativt inordnade i
respektive luftbevakningskompani. Under 1974 benämndes den även ”Radiogrupp RT-02”.
Skyddet av anläggningen utgjordes av hemvärnsförband. Utnyttjandet av RT-02 styrdes av
telestörledaren i Luftförsvarscentralen (Lfc).
Modifiering av RT-02 inklusive övervakningsutrustning från 1965 till 1973
Taktiska värderingar med omprövning av systemets effekt genomfördes löpande. Den andra
genomgripande genomlysningen gjordes år 1966, med alternativ ev avveckling, vilket
resulterade i en fortsatt planering samt att RT-02 även gavs förmåga till maskerande
vilseledande störning.
Utbyggnaderna drogs med förseningar och den huvudsakliga utbyggnaden med åtta
anläggningar blev installerade, driftsatta och överlämnades för fortifikatoriskt underhåll 1967
och teknisk drift under hösten 1969.
Ett uppdrag lades på AGA, under 1963-64, att tillverka en övervakningsutrustning, som skulle
användas till att avlyssna motsidans långvågssignal. Via en ultrakortvåg (UKV)-radiolänk
skulle dels övervakningsutrustningen kunna fjärrstyras från sändarplatsen för RT-02 och dels
information om den avlyssnade långvågssignalen kunna överföras från
övervakningsutrustningen till sändarplatsen för RT-02. Denna information skulle utnyttjas för
att styra sändningen av vilseledande pulser från RT-02 sändaren.
AGA fick därefter beställning på utrustningar till 10 st anläggningar som installerades mellan
1970-73. Tillsammans med annan utrustning var nu RT-02 stationen modifierad för
7