Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att testa gränser<br />
25 år gammal upprätthöll jag ett sommarvikariat på ett myndighetsbibliotek.<br />
Den fruktade Chefen var mera sällan närvarande men brukade då <strong>och</strong><br />
då titta in till mig, utan något uttalat ärende. Vid ett tillfälle slog han sig ner<br />
på en stol framför mitt skrivbord. Tystnaden i rummet gjorde mig besvärad.<br />
Jag råkade få syn på en nylontråd, som hängde ner från taket, strax ovanför<br />
Chefens huvud. Gripen av ett plötsligt infall utbrast jag: ”Titta, där är silkesnöret!”<br />
Jag hann knappast reagera på mitt eget verbala risktagande, förrän<br />
Chefen brast ut i ett befriat skratt. Efter denna händelse hittade vi alltid<br />
osökt intressanta samtalsämnen. Givetvis ökade min sympati för denna<br />
ofta ensamma chef.<br />
Belöning <strong>och</strong> förväntan<br />
Som nyutexaminerad bibliotekarie vikarierade jag ett par år vid ett materialforskningsinstitut,<br />
ensam i min yrkesroll bland ett femtiotal manliga<br />
forskare. Oron för att min humanistiska grundutbildning allvarligt skulle<br />
begränsa min professionella förmåga i denna miljö lade sig, när jag insåg<br />
att teknik <strong>och</strong> naturvetenskap tack vare en relativt stabil terminologi ger<br />
bibliotekarien stora fördelar vid hantering av information.<br />
Forskningsinstitutet leddes av en dominerande <strong>och</strong> gladlynt professor,<br />
som hade sina favoriter; råkade man i onåd, ändrade han knappast uppfattning.<br />
Vårt första lönesamtal var helt informellt. Professorn kom oanmäld<br />
in på mitt tjänsterum <strong>och</strong> frågade: ”Nå, vad vill du ha i lön?” Överraskad<br />
misslyckades jag med att lägga ett djärvt bud, men utfallet blev positivt <strong>och</strong><br />
jag förstod, att jag tillhörde de gynnade. Insikten ledde till en känsla av att<br />
jag förr eller senare måste göra min chef besviken. När jag blev erbjuden fast<br />
anställning <strong>och</strong> tackade nej, hade jag dock andra skäl för att retirera.<br />
Förankra eller ta kommando<br />
Samförstånd är en svensk tradition på gott <strong>och</strong> ont <strong>och</strong> den tangerar även en<br />
av det kvinnliga ledarskapets påstådda risker. Att lyssna <strong>och</strong> sedan självständigt<br />
fatta beslut är dock en annan sak än att tanklöst köra öve<br />
Jag minns en episod, relaterad till denna problematik, då jag trettio år gammal<br />
upprätthöll ett vikariat som förste bibliotekarie <strong>och</strong> chef inom högskolesektorn.<br />
Parallellt med detta samordnande uppdrag hade jag en ordinarie<br />
29