Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
Ledarskap och lidelse - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1890-talet begränsad – de var närmast otillgängliga skulle vi säga i dag.<br />
Lånestatistiken talar heller inte för en högre aktivitet. När siffror började<br />
presenteras under seklets andra hälft, rör det sig om 3–4 000 lån om året.<br />
Beståndstillväxten förefaller inte ha påverkat utlåningsfrekvensen, förrän<br />
läsesalen med sitt nytillkomna referensbibliotek ändrade förhållandena<br />
radikalt. Vid sekelskiftet 1900 räknade man ca 15 000 hemlån <strong>och</strong> 50 000<br />
läsesalslån.<br />
Universitetets lärare <strong>och</strong> studenter sökte sig ofta andra vägar till vetenskapsinformation<br />
än via det svårtillgängliga <strong>biblioteket</strong> i sin mäktiga byggnad.<br />
Redan vid 1800-talets ingång hade Uppsala läsesällskap bildats. Som<br />
medlem fick man tillgång till ett stort antal vetenskapliga tidskrifter, som<br />
kunde läsas i mera behaglig miljö än Gustavianums <strong>och</strong> Carolina Redivivas<br />
kalla <strong>och</strong> mörka lokaler. Biblioteket bidrog också länge med inköpsmedel. De<br />
naturvetenskapliga <strong>och</strong> medicinska institutionerna med sina laboratorier<br />
<strong>och</strong> allt större byggnader skapade successivt under 1800-talet alltmer institutionslika<br />
förhållanden. Det var naturligt att de också köpte litteratur <strong>och</strong><br />
vetenskapliga tidskrifter, som lätt fanns tillgängliga för omedelbar användning.<br />
En ganska strid ström av institutionslån från <strong>biblioteket</strong> utvecklades<br />
parallellt. I det nya universitetshuset <strong>och</strong> annorstädes etablerades ämnesseminarier<br />
i skilda salar, där mindre bokbestånd bildades. Professorerna<br />
hade i alla tider haft en ekonomi stabil nog att skaffa sig egna privatsamlingar<br />
av behövd litteratur. Många tillhörde också Vetenskaps-Societeten,<br />
som sedan 1700-talet samlat ett växande bibliotek särskilt i naturvetenskap.<br />
Studenterna hade på sina nationer tillgång till i många fall god <strong>och</strong> omfattande<br />
litteratur i många ämnen. Man kan litet tillspetsat konstatera, att<br />
universitets<strong>biblioteket</strong> stod för en långsiktig beståndsuppbyggnad utan att<br />
förrän mot sekelslutet i första hand börja se till de omedelbara användarbehoven<br />
vid lärosätet.<br />
Bevarandet<br />
Bevarandet av samlingarna låg alla 1800-talets bibliotekschefer varmt om<br />
hjärtat. Lokalfrågan var en del av bevarandemöjligheterna, <strong>och</strong> även om det<br />
ständigt klagades på utrymmesbrist, snart nog även inom Carolinaväggarna,<br />
var byggnaderna som sådana ändamålsenliga. Redan avsaknaden av värme<br />
<strong>och</strong> eldfängd belysning (festsalen ovanför <strong>biblioteket</strong> fick dock stundom<br />
40
Change language