Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

Resultat och slutsatser
KATALOGISERINGSFORMAT OCH PROVKATALOGISERINGAR
Arbetsgruppen valde på grund av tidsbrist att prioritera dessa två delaktiviteter.
SweMARC
Det är viktigt att finna ett gemensamt synsätt vid bildkatalogisering så att bilderna registreras
på ett enhetligt sätt. Eftersom samma bildmaterial finns på flera bibliotek/institutioner,
bör man kunna dela på katalogposterna och genom primär- och sekundärkatalogisering få
liknande rationaliseringsvinster som man får vid bokkatalogisering. Om katalogisatören
skall kunna avgöra om den bild som hon/han skall katalogisera redan har en post, måste en
digital bild kopplas till varje bildpost. Regler från KRS och Betz samt tillämpningar och
praxis har samlats i en ”Lathund” (bil. 6). Lathunden får ses som en utvidgning av KRS
kapitel 8 och innehåller underlag till den nya Formathandboken.
Enligt projektplanen skulle all provkatalogisering ske i nuvarande MARC-format men hänsyn
tas till det kommande SweMARC. I början av projektet hoppades vi även få möjlighet
att registrera i det nya formatet. Tyvärr har Nytt LIBRIS blivit försenat och en mer heltäckande
dokumentation av det nya formatet presenterades inte förrän i september. Klart är att
mycket kommer att bli annorlunda, katalogposten kommer t.ex.att bestå av bibliografisk-,
auktoritets-, klassifikations- och beståndspost. Arbetsgruppen har flyttat över några
provkatalogiseringar till SweMARC och vi är övertygade om att det nya formatet kommer
att innebära många fördelar vid bildkatalogisering, bl.a. följande:
– Bildkatalogisatören kan formge sina egna formatmallar, vilket är praktiskt då man
katalogiserar många bilder ur samma materialkategori.
– Den fysiska beskrivningen kan kodas i fält 007, ett fält som inte är obligatoriskt. Här
finns fält för materialkategori, särskild medieterm, färg, material i underlag, material i
ram och andra stödkonstruktioner, teknik: teckning/målning, teknik: tryck och teknik:
foto. Koderna för teknik: teckning/målning och teknik: tryck hämtades ursprungligen
från UNIMARC men reviderades p.g.a. att de var alltför omfattande. Upp till tre
teknikkoder kan anges. Funktion och innehåll/motiv kan kodas i fält 008.
– Enligt förhandsinformation från LIBRIS skall man kunna ange situationsdatum i fält
045, vilket skulle vara praktiskt vid katalogisering av historiska planscher. I de fall fält
008 inte räcker till för att ange tillverkningsdatum kan fält 046 användas.
– I USMARC finns en lista över ”relator codes” som används för att uttrycka en persons
eller institutions funktion vid tillblivelsen av ett objekt. Denna lista kommer att
plockas över i sin helhet och översättas centralt. Funktionskoderna (”relator codes”)
kommer att förbättra kvaliteten vid bildkatalogisering. Vid katalogisering av t.ex. ett
kopparstick kommer det klart att framgå vem som är tecknare, vem som är gravör och
vem som har tryckt bilden. Det finns även ett fält för egna funktionstermer vilka
uttrycks i klartext.
– Det nya formatet innehåller fler specificerade anmärkningsfält, vilket är en stor fördel
vid bildkatalogisering eftersom mycket av bildens information kan ges endast som
anmärkning.
23
– Enligt förhandsinformation från LIBRIS kan man ange mediespecifika uppgifter i fält
538 (systemkrav och mediespecifika uppgifter). Proveniens skall anges i 561 (tidigare
ägare). För icke unika objekt placeras anmärkningen i beståndsposten, men för unika