Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

Utredningen
Aktiviteterna för arbetet kring bildfilsformat och bildkvalitet sammanfattas i denna rapport
till en punkt eftersom förutsättningarna för de olika aktiviteterna har mycket gemensamt.
Utredningen om relationen filformat – materialkategori har visat att det inte är relevant att
använda olika filformat i förhållande till olika materialkategorier. Det är däremot relevant
att använda olika filformat till olika användningsområden.
Filformat för arkivering - masterfiler
När det gäller bildkvalitet har arbetsgruppen kommit fram till att KB bör eftersträva en
jämn och hög kvalitet på sina digitala masterfiler. För att kunna väga in bevarandeaspekter
vid varje digitalisering bör kvalitetsnivån vara s.k. faksimilkvalitet. Med bevarandeaspekter
menar vi helt enkelt möjligheten att låta den digitala filen ersätta förlagan vid utlåning samt
möjligheten att återskapa ett dokument genom s.k. faksimiltryck. Denna kvalitetsnorm skall
omfatta all digitalisering på KB förutom det material som digitaliseras för användning på
vår externa, samt interna, webbserver. Då det rör sig om material av utställningskaraktär
gäller kvalitetsnormen även för webbmaterial. Observera att kravet gäller då det är intressant
att bevara materialet som s.k. masterfiler eller avbildningar för arkivering. Uttryckt i
tekniska termer innebär detta krav följande:
1. Materialet digitaliseras med en upplösning på 300 dpi/ppi eller högre med avseende på
det objekt som avbildas. Detta innebär att det är möjligt att återtrycka objektet i 150
linjers raster vilket är en ”de facto” standard inom tryckeribranschen. Den högre
upplösningen kan komma ifråga vid exempelvis konstgrafik och kartor med hög
linjetäthet. Exakt vilken upplösning som skall användas får då avgöras i varje enskilt
fall.
2. Materialet digitaliseras med 24-bitars färgdjup. Detta innebär att den digitala avbildningen
kan återge ca 16,7 miljoner färgnyanser.
3. Filen sparas i den färgrymd den skapades i, dvs. RGB. Detta innebär att en konvertering
till andra färgrymder sker först då avbildningen skall användas för andra ändamål,
t.ex. vid tryckning. Avbildningen konverteras då till färgrymden CMYK.
Kvalitetskraven ovan gör att digitaliseringen, som tidigare nämnts, tillgodoser de bevarandeaspekter
som kan komma ifråga. Bevarandeaspekter utgör således en grund för de relativt
höga kvalitetskrav som ställs. Kvalitetskravet innebär i praktiken att våra digitala masterfiler
medger en återtryckning i skala 1:1. Detta får också till följd, att kostnader för digitalisering
och lagring av de digitala masterfilerna blir högre än om lägre kvalitetskrav ställts.
Arbetsgruppen anser ändå att man bör hålla sig till dessa krav, eftersom man vid lägre krav
förmodligen kan tvingas till en omdigitalisering efter några år.
Stor vikt läggs alltså vid kvaliten på de digitala masterfilerna eller, med andra ord, de högupplösta
arkivbilderna (digitala). En förutsättning för denna kvalitet är att man sparar dessa
filer i ett bra filformat. Arbetsgruppen har jämfört flera olika filformat och funnit att TIFF
(Tagged Image File Format) är det bästa. Detta filformat har funnits länge och stöds av de
flesta programvaruleverantörer. Det är väl dokumenterat och förväntas ha en relativt lång
framtid. En nackdel är dock att det endast stöder ett maximalt färgdjup på 24 bitar. TIFF
stöder även ”icke-förstörande” komprimering av den digitala avbildningen. Arbetsgruppen
förordar dock att man använder okomprimerad TIFF för den digitala masterfilen.
47