Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
På senare tid har de svenska arkiven byggt upp en nationell arkivdatabas (NAD), men<br />
denna är ännu inte tillgänglig via Internet. Till skillnad från arkiv och i synnerhet museer<br />
har bibliotek länge utnyttjat datatekniken <strong>för</strong> uppbyggnad av textdatabaser. De svenska<br />
forskningsbiblioteken har en lång tradition av samkatalogisering, och den nationella databasen<br />
LIBRIS är sedan tre år sökbar via Internet. När det gäller bildregistrering är bibliotekens<br />
erfarenhet däremot mycket begränsad. Ett skäl är givetvis, att bilden i bibliotekssammanhang<br />
aldrig haft samma starka tradition som texten, och att forskningsbibliotekens<br />
gamla kart- och planschsamlingar existerat i något av ett vakuum mellan tre världar: arkivens,<br />
bibliotekens och museernas.<br />
Medan arkiven och i viss mån även biblioteken sedan länge tillämpat en hierarkisk och<br />
strukturerad beskrivning av samlingarna, har museerna i hög grad varit inriktade på beskrivningen<br />
av enstaka och unika objekt. Museitraditionen har därvidlag sannolikt hämmat<br />
anpassningen till den datorbaserade informationen, som ju måste bygga på en strikt kontrollerad<br />
organisation av dataelement. På senare tid har emellertid det politiska kravet på<br />
samlingarnas tillgänglighet starkt medverkat till museernas ökade beredskap att utnyttja<br />
den nya tekniken vid registrering och <strong>för</strong>medling av samlingarna. Försök till samordning<br />
av museernas digitala registrering har också gjorts, främst inom det sedan nyåret 2 000<br />
nedlagda INSAM, men något enhetligt koncept har inte kommit till stånd.<br />
Kontakterna mellan arkiv, bibliotek och museer har tidigare varit få, men på senare tid har<br />
samarbetet mellan arkiv och bibliotek påtagligt ökat, bl.a. när det gäller samarbetet kring<br />
auktoriteter. Samtidigt har arkiven insett behovet av en mera uttömmande beskrivning av<br />
enskilda objekt, som t.ex. kartor och bilder. När det gäller fotografiskt material, har flera<br />
ABM-institutioner <strong>för</strong>sökt utnyttja den dataelementkatalog som utvecklats inom Fotorådet.<br />
Skillnaden mellan arkiv, bibliotek och museer <strong>för</strong>tydligas bl.a. om man jäm<strong>för</strong> deras olika<br />
sätt att hantera samlingarna av grafik, teckningar och fotografier. Museernas samlingar har<br />
ofta bearbetats av forskare, presenterats i tryckta kataloger och exponerats som unika objekt<br />
i samband med utställningar. Samma eller motsvarande material har i arkiv- och<br />
biblioteksmiljön i högre grad varit obearbetat, samtidigt som man haft en större beredskap<br />
att ställa materialet till <strong>för</strong>fogande <strong>för</strong> forskare och andra intressenter utan<strong>för</strong> den egna<br />
institutionen.<br />
En annan skillnad mellan bibliotek och museer är den, att medan museernas egentliga<br />
<strong>för</strong>emålssamlingar är separerade från deras bildarkiv, har samlingsaspekten och bildarkivsfunktionen<br />
i princip flutit ihop inom biblioteksvärlden. Det betyder i sin tur, att<br />
tillgängligheten vid biblioteken ofta prioriterats fram<strong>för</strong> bevarandehänsyn och att unikt<br />
material många gånger behandlats på samma sätt som massproducerat. I vissa fall har detta<br />
synsätt haft <strong>för</strong>ödande konsekvenser <strong>för</strong> bevarandet av bibliotekens material, fram<strong>för</strong> allt<br />
när det gäller unika fotografiska objekt.<br />
Skillnaden i synen på materialet och dess <strong>för</strong>medling har också lett till att de flesta museer<br />
vid prissättningen av olika repro- och fototjänster idag tillämpar den prislista som fastställs<br />
av Svenska musei<strong>för</strong>eningen, medan de bild<strong>för</strong>medlande arkiven och biblioteken ofta tillämpar<br />
en egen prissättning. Museerna är också mera inriktade på att tillämpa en särskild,<br />
marknadsanpassad prissättning av tjänsterna till kommersiella kunder. I flera fall har man<br />
också skiljt ut en särskild bildbyråverksamhet. Skillnaden i synsätt mellan de olika ABMsektorerna<br />
beror sannolikt på att de ekonomiska <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> deras verksamhet skiljer<br />
sig åt, och att museerna successivt ålagts att själva täcka en stor del av sina kostnader.<br />
Finns således avgörande skillnader i de traditioner som styr verksamheten vid kulturarvsinstitutionerna,<br />
så bör det samtidigt betonas att den ekonomiska och politiska utvecklingen<br />
tvingar till öppna system och gemensamma lösningar. Vill man kunna både bygga vidare<br />
62
Change language