Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

och teknik angivits. I takt med en ökad efterfrågan på materialet har den bristande registreringen
blivit alltmer kännbar. Varje beställning har ställt stora krav på personalens kunskap
om samlingarna och researchtiderna har ofta blivit orimligt långa. För att möta användarnas
behov och kunna erbjuda en rimlig servicenivå har det framstått som alltmer angeläget att
förbättra registreringen. Utvecklingen av det nya SweMARC-formatet har givit en ny möjlighet
att lösa de grundläggande registreringsproblemen genom att formatet anpassas för
bildkatalogisering i LIBRIS.
Vilken typ av information bör KB registrera, vad frågar låntagarna efter?
KB:s användare kan i princip delas upp i två grupper: 1. Forskare och studenter. 2. Representanter
för förlags- och reklambranschen. Av dessa kan forskarna och studenterna i allmänhet
klara sig med en relativt knapphändig information, eftersom de har vana och tålamod
att ta sig in i samlingarna. De vet vad de söker och söker också på sådana element som
av tradition registrerats i de kortkataloger som finns, dvs. konstnärsnamn, avbildade personer
eller orter. Användare som representerar den kommersiella sektorn har däremot helt
andra förutsättningar. För det första har man helt andra krav på snabba handläggningstider
och effektiv service, för det andra ställer man helt andra frågor till materialet. Istället för att
efterlysa en särskild konstnär eller ett specifikt och namngivet motiv frågar man ofta efter
bildinnehåll av mycket generell karaktär; det kan röra sig om allt från noshörningar och
äpplen till bröllopsscener eller hemtrevliga interiörer. Eftersom vi saknar ingångar till samlingarna
via sådana ämnesord tar dessa ärenden ofta lång tid i anspråk. För att kunna möta
dessa användares behov måste vi således, när det gäller bildregistreringen, utveckla indexeringen
av bildinnehåll.
Skall KB utveckla en publikt tillgänglig bilddatabas och därmed öppna samlingarna för en
bred allmänhet kan vi sannolikt vänta oss en än större fokusering på bildinnehåll – både
användarfrågorna på Kbe och resultat från ett antal användarundersökningar tyder på att
den breda allmänheten ställer frågor av generell innehållslig karaktär till materialet. Se
exempelvis P.G.B. Enser, ” Progress in documentation, Pictorial Information Retrieval”
(1995), och Gabriella Larsson & Annika Pettersson, Att finna bilden (1996).
Att utveckla katalogiseringen och skapa ingångar till materialet via ämnesord framstår därför
som en angelägen uppgift när KB nu planerar att tillgängliggöra bildmaterialet via
Internet.
Organisation av arbetet
När det gäller de två först nämnda punkterna i uppdraget – att undersöka befintliga
klassifikationssystem och ämnesordsregister för beskrivning av bildinnehåll samt att lyfta
fram en metod för analys av bildinnehåll – har arbetet varit av en teoretisk och utredande
karaktär och därför inte lämpat sig för arbete i grupp. Däremot har provindexeringen utförts
i samarbete med representanter för Format- och katalogiseringsgruppen samt BUS.
Likaså har arbetet med att formulera riktlinjer för indexering och klassificering av bilder i
LIBRIS/Accessdatabasen utförts i samarbete med BUS.
27
Befintliga tesaurusar och ämnesordsregister
för beskrivning av bildinnehåll
Utnyttjandet av en kontrollerad vokabulär i form av en ämnesordlista eller en tesaurus såg
arbetsgruppen redan från början som en nödvändighet, både för att underlätta för den som
söker och för den som katalogiserar. Att själva bygga upp en sådan från grunden såg vi
dock inte som möjligt. Vi vände oss istället till andra bildkatalogiserande institutioner för
att se vad som var gjort på området. Vi kunde snart konstatera att det i Sverige i dag inte