Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

Förord
I samband med den nya organisation som trädde i kraft vid Kungl. biblioteket (KB) 1997
uppstod en ny möjlighet att samordna de olika digitaliseringsprojekt, som pågick inom
institutionen. Johan Mannerheim, chef för den nya Data- och IT-enheten (DoIT), efterlyste
en plattform för bilddatabaser och lade fram ett förslag för chefsrådet. Förslaget ledde så
småningom fram till projektet Plattform för bilddatabaser, som pågått under 1999.
Projektet har omfattat en teknisk del, en registreringsdel samt en administrativ del, och de
olika delarna har hela tiden samverkat. DoIT och Repro- och fotoenheten (Re/Fo) har främst
arbetat med att undersöka förutsättningarna för en gemensam teknisk infrastruktur, standarder
för digitalisering och långtidslagring av databaser. Enheten för kartor, bilder och musiktryck
(Kbe) är den samlingsenhet som varit mest engagerad i registreringsproblematiken
och för dess vidkommande har projektet inneburit en välgörande kartläggning av enhetens
komplicerade samlingsprofil, de skiftande ordningssystemen och de många gånger ineffektiva
arbetsrutinerna. Projektet har även haft en positiv inverkan på samverkan över enhetsoch
avdelningsgränser. Den tekniskt kompetenta personalen på DoIT och Re/Fo har samverkat
med bibliotekarierna vid Kbe och parterna har tvingats att sätta sig in i varandras
språkbruk och allmänna synsätt. Bevarandeenhetens (Bee) synpunkter har bidragit bl.a. till
medvetenheten om vilka kriterier som bör styra urvalet av det material som skall digitaliseras.
Bildregistreringens problematik har engagerat inte bara Kbe utan även Avdelningen
för bibliografisk samordning och utveckling (BUS) och LIBRIS-avdelningen. Vidare har
affischkatalogiseringens speciella utgångspunkter diskuterats och jämförts med bildkatalogiseringens.
Tekniktermer för beskrivning av bilderna har samordnats med dem som
skall gälla för kartor. Möjligheten att utnyttja KB:s allmänna ämnesord för beskrivning av
bildinnehåll har också prövats.
Projektets sammansatta karaktär har samtidigt inneburit en avsevärd administration. Mötena
har varit många, och den korta projekttiden i kombination med en initial fördröjning i
samband med upprättandet av en projektplan har kraftigt forcerat genomförandefasen. Till
bilden hör också att de många utredningsuppdragen fördelats på ett fåtal personer, varav de
flesta varit bundna även av ordinarie uppgifter. Det försprång som DoIT ursprungligen
hade, när det gällde vissa förberedande undersökningar tappades delvis under arbetets gång,
beroende bl.a. på alla de extra arbetsinsatser som föranleddes av millennieskiftet, och
delrapporterna ”Kvalitet och standard” samt ”Teknisk och administrativ plattform” har färdigställts
först under våren 2000. Slutligen måste de arbetsgrupper som ansvarat för
registreringsdelen konstatera att flera problem inte skulle kunna lösas under projektperioden.
Den huvudaktivitet som rör användargränssnitt har helt måst skjutas på framtiden och samma
förhållande gäller beträffande vissa delaktiviteter. Dessa resterande uppgifter redovisas i
kapitlet ”Resultat och diskussion”.
Projektgruppens olika medlemmar har från början varit enade i sin övertygelse om att KB
bör utveckla en effektivare och kvalitativt hållbar bildförmedling. Ett sådant önskemål får
konsekvenser i alla led, från regler och rutiner för materialets registrering till bildernas
leverans till slutanvändaren och de digitala filernas långsiktiga bevarande. Projektgruppens
förslag till KB:s ledning presenteras i rapportens avslutande kapitel.
5