Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av materialkategorierna historisk plansch, topografisk vy och porträtt, i övrigt hänvisas till<br />
exempel i LIBRIS (se bil. 5).<br />
Det bör i sammanhanget nämnas att vi haft knappt om tid <strong>för</strong> provindexering. För att kunna<br />
presentera klara riktlinjer och rekommendationer bör en större utredande insats komma till<br />
stånd. De nu ut<strong>för</strong>da provindexeringarna får betraktas som en <strong>för</strong>sta kartläggning av området<br />
och mer som spridda reflektioner än färdiga resultat.<br />
Historiska planscher<br />
(Se bil. 4 <strong>för</strong> exempel på vilka historiska planscher som provindexerats)<br />
Vid indexering av historiska planscher är Carl Snoilskys tryckta katalog Svenska historiska<br />
planscher (1893) en självklar utgångspunkt. Till stor hjälp är även det arbete som ut<strong>för</strong>ts<br />
inom Svensk historisk bibliografi (SHB). SHB har auktoriserat en rad namn på krig, freder<br />
och fältslag i Svenska ämnesord och dessa är användbara vid indexering av historiska planscher.<br />
För krig, freder eller fältslag som ännu ej är auktoriserade kan Ulf Sundbergs Svenska krig<br />
1521-1814 (1998) och hans Svenska freder och stillestånd (1997) rekommenderas.<br />
När det gäller de historiska planscherna stöter man ofta på små utländska orter som är svåra<br />
att belägga. Det kan röra sig om orter som har ändrat stavning, <strong>för</strong>svunnit eller ändrat<br />
nationalitet. I viss mån kan Sundbergs böcker vara till hjälp, i övrigt är Stielers Hand-Atlas<br />
ett bra referensverk i sammanhanget.<br />
Topografiska vyer<br />
(Se bil. 4 <strong>för</strong> exempel på vilka topografiska vyer som provindexerats)<br />
När det gäller de topografiska bilderna identifieras en specifik plats eller byggnad och den,<br />
liksom landskapet, indexeras. Här arbetar man mycket med ortnamn. Jag har följt de namn<br />
på orter som finns i LIBRIS. Det bör dock påpekas att LIBRIS endast bedriver ett aktivt<br />
auktoritetsarbete över namnformer <strong>för</strong> person och institutionsnamn, inte över namn på territoriella<br />
indelningar. Ett sådant arbete pågår emelleritd vid Riksarkivet och resultatet finns<br />
idag tillgängligt via NAD (Nationella arkivdatabasen) i form av en preliminär version av<br />
den s.k. Topografidatabasen. På sikt kan det vara önskvärt att samordna det arbetet som<br />
sker inom LIBRIS respektive NAD på området.<br />
Porträtt<br />
(Se bil. 4 <strong>för</strong> exempel på vilka porträtt som provindexerats)<br />
På alla porträtt är motivet Gunnar Wennerberg.<br />
För auktoriserade namnformer över personer hänvisas till LIBRIS.<br />
Fram<strong>för</strong> allt i samband med indexering av porträtt, framstod det som angeläget att kunna<br />
särskilja vissa formämnesord. Vi har hittills valt att kunna särskilja mellan följande formämnesord:<br />
• porträtt, helfigur<br />
• porträtt, bröstbild<br />
• staty<br />
• allegorisk framställning<br />
33<br />
På sikt kan man tänka sig fler formämnesord, fram<strong>för</strong> allt när det gäller fotografiska porträtt,<br />
exempelvis kan man önska skilja ut kabinettsformat från vistkortsformat.
Change language