Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

på traditionen och dra nytta av den nya tekniken, så förutsätter detta en samverkan mellan
arkiv, bibliotek och museer. Målet är då inte helt gemensamma system utan lösningar, som
tillåter att man överbryggar vissa olikheter. Sådana lösningar kan gälla utnyttjande av gemensamma
tekniska standarder liksom gemensamma auktoriteter, termer och ämnesord
men också utveckling av en gemensam ideologisk referensram när det gäller förhållandet
till den kommersiella sektorn.
Bilden på KB
Projektgruppen inom Plattform för bilddatabaser har beaktat det faktum att praktiskt taget
allt material på nationalbiblioteket kan bli föremål för fotografering och digitalisering och
således komma att ingå i den planerade bilddatabasen. Som tidigare nämnts har dock de
försök med katalogisering, klassificering och indexering som gjorts inom projektet koncentrerats
till Kbe:s material. Samtidigt har det påpekats, att sådant, traditionellt bildmaterial
finns på flera håll på KB, bl.a. på He och i boksamlingen.
Ser man till det traditionella bildmaterialets behandling över tid, kan man konstatera att
mycket knappa resurser avsatts för registreringen och att det mesta materialet idag är antingen
bristfälligt förtecknat eller helt oregistrerat. En skillnad kan också iakttas om man
jämför KB:s behandling av kart- respektive bildmaterial. Nytryckta kartor har registrerats i
LIBRIS sedan 1986 och posterna har även presenteras i Svensk bokförteckning samt i särtrycket
Svensk kartförteckning. Att en motsvarighet till denna aktivitet saknas på bildsidan,
kan delvis förklaras med att beskrivningen av bilder inte lika lätt kan anpassas till MARCformatet.
Till saken hör också, att inflödet av pliktlevererade bilder sedan lång tid är begränsat
till vykort och enstaka tryckta bilder. En fullständig kontroll över den tryckta bildproduktionen
saknas dock, vilket sannolikt beror främst på att materialet är svårinsamlat.
Samtidigt måste man konstatera, att bilderna utgör det jämförelsevis mest efterfrågade
materialet. Efterfrågan gäller främst de bildsamlingar som finns bevarade sedan äldre tid
och som numera har en mycket begränsad tillväxt, främst sviterna med historiska planscher,
porträtt och utsikter. Äldre bildmaterial inkommer fortfarande som köp eller gåva –
det gäller såväl vissa handteckningar som grafiska blad och fotografiska bilder – men på
det stora hela taget har tillväxten avstannat.
Trots det minskade inflödet av bildmaterial in plano, kan man konstatera att bildens och
bildinformationens betydelse i samhället totalt sett har ökat. Förändringen märktes redan i
samband med introduktionen av de fotomekaniska reproduktionsmetoderna för ca 100 år
sedan, och idag kan man utan överdrift tala om en explosiv utveckling, där textens primat
inte längre är lika självklar. Kravet på illustrationer av hög kvalitet gäller sedan länge för
utgivningen av facklitteratur och under senare tid alltmera för mediabranschen i vid mening:
bilder utnyttjas bl.a. i reklam, TV, olika CD-ROM-produktioner och på Internet. För
Kbe:s vidkommande innebär detta, att samlingarna är mindre efterfrågade av forskarna än
av den kommersiella sektorn. De rutiner som gäller vid registreringen och förmedlingen av
materialet motsvarar emellertid på långt när varken ett effektivt utnyttjande av moderna
tekniska hjälpmedel eller omvärldens förväntningar på god service. Det bildförmedlande
arbetet är i dag fysiskt ansträngande och tidskrävande, och både de bibliotekarier som tillhandahåller
materialet och användarna som nyttjar det önskar en förändring. En sådan märks
redan på Re/Fo, medan motsvarande utveckling inte har inträffat på Kbe, främst på grund
av bristande resurser. Konsekvenserna av denna obalans innebär för närvarande, att medan
de digitala bildfilerna växer i snabb takt, uteblir de arbetsinsatser som krävs för att materialet
skall bli sökbart och tillgängligt.
63