Plattform för bilddatabaser - Kungliga biblioteket

säljer en bild till en tidning. Man har då inte sparat ned metadata i sina digitala masterfiler
(se definition i kapitlet ”Termer och begrepp”) utan det är först vid leveranstillfället dessa
skrivs ned i filen. Metadata baseras då på information som finns lagrad i den bilddatabas
som man använder. Vid leverans kan information om var bilden är tagen, vad den föreställer,
bildtext, etc. skrivas ned som metadata och följa med bilden till köparen. En fördel med
detta förfarande är att man, beroende på leveranssystem, kan anpassa vilka typer av data
som skall skrivas som metadata.
En annan tillämpning är att man för arkivbehov sparar rent tekniska uppgifter om avbildningen
som metadata. Så sker vid Riksarkivet. Det innebär att man i sin digitala masterfil
kan spara data som exempelvis med vilken teknisk utrustning filen skapades, hur
ljussättningen var eller vem som utförde digitaliseringen etc. Fördelen med denna användning
är att man vid produktionstillfället kan använda en mall som automatiskt lagrar dessa
data som metadata i bildfilen, det krävs alltså ingen manuell inskrivning av något slag.
Katalogiseringen av bilden sker sedan i aktuell bilddatabas.
Ytterligare exempel är det arbete som pågår för att applicera metadatastandarden Dublin
Core vid beskrivning av digitala bildfiler.
För KB:s del ser vi det som en naturlig utveckling att börja använda metadata i bildfiler.
Framöver kommer KB troligen att få agera i flera olika roller, som t.ex. bildbyrå mot den
kommersiella marknaden eller som bildarkiv mot forskarvärlden. Efterhand som mer material
blir tillgängligt i digital form kommer detta att ställa krav på vår produktion, såväl
som på vår registrering, och metadata blir då ett självklart komplement till den ordinarie
katalogiseringen. Hur användning skall gå till och hur metadata skall implementeras är inte
helt självklart. Framöver bör KB verka för en samordning av metadataanvändning hos
kulturarvsinstitutionerna. Innan denna samordning skett, bör inte metadata skrivas in i bildfilerna
utan registreras separat för att skrivas ned i bildfilerna vid senare tillfälle.
Referenser
IFLA Metadata Resources: http://www.ifla.org/II/metadata.htm
W3C Metadata Acrivities: http://www.w3.org/metedata
Dublin Core Metadata Initiative: http://purl.org/dc
Bildfilsformat och bildkvalitet
Vad är ett bildfilsformat och vad menas med bildkvalitet?
Vid digitalisering skapas en digital avbildning, och det är när denna digitala avbildning
skall sparas till ett sekundärt medium som ett lämpligt filformat måste väljas. Det finns ett
flertal olika relevanta filformat. Dessa filformat som lagrar digitala avbildningar kallar vi
bildfilsformat. Filformatet styr i sin tur vilka data om den digitala avbildningen som kan
sparas. Det är bl.a. filformatet, som avgör hur stort färgdjup som kan sparas och vilka typer
av komprimering som stöds. Valet av filformat är således en mycket viktig fråga och ett
felaktigt val kan få långtgående konsekvenser.
I samband med digitaliseringen väljer man också den kvalitetsnivå man vill uppnå hos den
digitala avbildningen. De parametrar som påverkar bildkvaliteten är i huvudsak upplösning
och färgdjup. Upplösningen avgör hur detaljerad den digitala avbildningen blir och
vilken information som kan återskapas t.ex. vid en utskrift av den digitala avbildningen.
Färgdjupet avgör i sin tur hur många färgnyanser en digital avbildning kan innehålla och
återskapa.
45