à rsredovisning 2009 - del 2 - Norrköpings kommun
à rsredovisning 2009 - del 2 - Norrköpings kommun
à rsredovisning 2009 - del 2 - Norrköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN<br />
Måluppfyllelse och<br />
resultat i det samlade<br />
kvalitetsarbetet<br />
Att höja kunskaps- och utbildningsnivån i Norrköping<br />
innebär ett krav på ökad måluppfyllelse<br />
i verksamheten. Alla enheter ska använda sina<br />
resurser och arbetsmetoder på ett sådant sätt att<br />
fler barn och ungdomar når målen enligt gällande<br />
läroplaner och kursplaner. Chefen har ansvar för<br />
att kopplingen mellan mål, resultat och åtgärder<br />
för förbättring utvecklas på enheterna.<br />
Under <strong>2009</strong> har barn- och ungdomsnämnden<br />
prioriterat utvecklingsområden för samtliga<br />
verksamheter i sin uppdragsplan. Dessutom har<br />
nämnden angivit ett flertal prioriterade utvecklingsområden<br />
att följa över tid. Uppföljningen<br />
av utvecklingsområden pågår och redovisas mer<br />
omfattande i utbildningskontorets kvalitetsredovisning<br />
som publiceras i maj 2010.<br />
Prioriterade utvecklingsområden<br />
enligt uppdragsplanen<br />
Brukarundersökningar<br />
En webbbaserad undersökning har genomförts.<br />
Undersökningen riktar sig till föräldrar som har<br />
barn i förskola födda år 2004, samt till elever i<br />
årskurs 5 och 8. Syftet med undersökningen är att<br />
mäta attityden till skolan bland elever och förskoleföräldrar<br />
för att se om skolan i Norrköpings<br />
<strong>kommun</strong> uppfyller uppställda mål samt att bidra<br />
till utveckling av ökad kvalitet i verksamheterna.<br />
Skolundersökning<br />
Resultaten visar att Skolan upplevs som en trygg<br />
miljö. Eleverna känner sig trygga på skolan, tycker<br />
att man på skolan arbetar för att motverka mobbing,<br />
och att det finns någon att vända sig till<br />
med frågor och problem. Kunskapsuppföljning är<br />
en styrka. Eleverna instämmer i stor utsträckning<br />
i att de får lära sig viktiga saker i skolan, informeras<br />
om hur de klarar sig, vet vad som krävs för<br />
att nå målen, att de har en individuell utvecklingsplan,<br />
IUP och får ett skriftligt omdöme varje<br />
termin. Elever i årskurs 8 upplever i lägre grad än<br />
de årskurs 5 att de får stöd av lärare i sitt skolarbete.<br />
De är också mindre nöjda med skolmiljön<br />
än årskurs 5. Elever i årskurs 5 upplever i större<br />
utsträckning än de i årskurs 8 att vuxna på skolan<br />
lyssnar på dem. Arbetsro i skolan – är ett förbättringsområde<br />
för båda årskurserna.<br />
Förskoleföräldrar<br />
Resultaten visar att förskoleföräldrarna är nöjda<br />
med verksamheten. Förskolan får starka resultat<br />
på flertalet områden. 82 procent är nöjda med<br />
verksamheten på sitt barns förskola. Föräldrarna<br />
tycker att verksamheten erbjuder lämpliga aktiviteter<br />
samt att personalen visar respekt för förälderns<br />
synpunkter och önskemål. Flertalet föräldrar<br />
tror att deras barn tycker att det är roligt att gå till<br />
förskolan. Föräldrarna tycker också i stor utsträckning<br />
att deras barn utvecklas positivt och får hjälp<br />
och stöd av personalen. Föräldrarna känner sig i<br />
hög grad trygga när deras barn är på förskolan,<br />
tycker att personalen bryr sig om deras barn och<br />
känner sig välkomna till förskolan.<br />
Föräldrarnas <strong>del</strong>aktighet är ett förbättringsområde.<br />
Delaktighet har stor påverkan på hur<br />
nöjda föräldrarna är med förskoleverksamheten<br />
totalt sett, vilket gör det till ett viktigt område att<br />
förbättra.<br />
Ung i Norrköping 2008<br />
En undersökning av ungdomars syn på livet i<br />
Norrköping har genomförts av fritidsforskaren Ulf<br />
Blomdahl. Resultaten från undersökningen visar<br />
att pojkar motionerar mer är flickor. Ju mer ungdomar<br />
motionerar och idrottar desto högre skattar de<br />
sin hälsa. En majoritet av ungdomarna tycker att<br />
deras hälsa är bra. Flickor skattar sin hälsa sämre<br />
än pojkar och sämre än flickor i jämförbara <strong>kommun</strong>er.<br />
Detta kräver en närmare analys. Undersökningen<br />
ligger till grund för planering av åtgärder.<br />
Livsstilsundersökning 2008/ <strong>2009</strong><br />
Syftet med undersökningen är att få en uppfattning<br />
om ungdomars drogvanor, attityder,<br />
trender och tendenser gällande droger samt hur<br />
eleverna upplever skolklimat och skolmiljö utifrån<br />
frågor om trivsel, skolk och mobbning. Undersökningen<br />
innehåller numera också frågor om<br />
stress, datavanor och om man har någon anhörig<br />
som missbrukar. De senaste årens resultat visar<br />
att färre unga använder tobak, alkohol och andra<br />
droger. Men det finns en oro kring de unga som<br />
befinner sig i riskzon, att den gruppen dricker<br />
alltmer och experimenterar med olika droger. Ett<br />
exempel på riskgrupp är barn i missbruksfamiljer,<br />
det visar undersökningen Livsstilsundersökning<br />
2008/<strong>2009</strong>, utbildningskontoret <strong>2009</strong>.<br />
70 Norrköpings <strong>kommun</strong> – ÅRSREDOVISNING 2010 DEL 2