Handelns kompetensbehov

avregleringar som minskat handelshindren och att konsumenterna blivit alltmer
internationella i sina preferenser genom ökat resande, migration och turism.
Handeln globaliseras genom:
‐ Inköpsglobalisering
‐ Försäljningsglobalisering
A. Inköpsglobalisering
Inköpsglobalisering bygger på:
‐ förmågan att hitta leverantörer och att bygga upp affärsrelationer
‐ förmågan att utveckla leverantörernas verksamhet
‐ förmågan att bygga upp en tillförlitlig, effektiv och flexibel logistik
Utöver denna expansion av svenska företags butiker och försäljningsställen utomlands, sker
även en ökad etablering av inköpskontor i andra länder.
Idag är så gått som alla handelsföretag internationella i den bemärkelsen att deras produkter
i hög grad är producerade utomlands. Inköpens globalisering kan sägas vara den första
vågen, som tog fart på 1950-, 60- och 70-talen. IKEA var tidigt ute med att importera från
lågkostnadsländer som exempelvis Polen, och utmanade därmed den tidens svenska
möbelbransch där svenska detaljister höll sig nästan enbart till svenska och nordiska
tillverkare. IKEA och H&M har sedan blivit mycket framgångsrika, och en viktig förklaring
till detta är att de har varit skickliga på att hitta och utveckla produktion i lågkostnadsländer.
Många andra har hakat på trenden, och idag är andelen varor i butikerna som är tillverkade
utomlands mycket hög.
Förutom att köpa rätt vara till rätt pris handlar inköp också om att bestämma var produktion
ska förläggas utifrån andra kvalitetsvariabler, som exempelvis ledtider och socialt
ansvarstagande. Asien dominerar idag på inköpssidan, tack vare låga kostnader och relativt
stabila ekonomier (jämfört med exempelvis Afrika). I Europa är produktionskostnaderna
högre, men har också fördelar i form av lägre ledtider. Många handelsföretag jobba hårt med
att korta ledtider för att snabbare kunna möta säsongsfluktuationer och modetrender, men
också för att minska på lagerkostnader genom att öka direktleveranserna till butik.
Inköpsglobaliseringen kan genomföras hemifrån, genom inköp via grossister, men vanligare
är att man etablerar inköpskontor, landskontor eller produktionskontor som hanterar
kontakter med tillverkningsföretag i olika länder. Exempelvis har H&M 25 landskontor och
16 produktionskontor runt om i världen.
Arbetet med inköp är mycket viktigt i handeln. I butiker kan det finnas upp till 600 000
artiklar, och hos stora handelsföretag är det vanligt affärsrelationer med 1000-2000
leverantörer. Ett exempel är Clas Ohlson somhar ca 15 000 artiklar i sitt sortiment, varav
runt 2000 byts ut varje år vilket styrs av efterfrågan, kundnöjdhet, lönsamhet och
produkternas livscykler. Innan en ny produkt tas in i sortimentet görs avancerade tester av
kvalitet, funktion, säkerhet, livslängd och andra produktegenskaper. Kategori- och
38