InnEhåll #3-2011 - Posten

jesper anhedeUlla och BengtKjellander tvivladeibland, mende förlorade aldrigmålet ur sikte.Envisheten lönade sigTanken var ett gårdsmejeriför att förse denlokala marknaden medlokalproducerad mjölk.En havererandeförpackningsmaskin,en konkurs och 15 årsenare håller idén på attförverkligas.Ulla och Bengt Kjellander hade drivitsin mjölkgård utanför Hjo i Västergötlandi drygt 15 år när de började känna siglite less på det hela. Mjölkpriserna stodstilla, och det var inget som riktigt hände.Däremot hade de hört talas om en bonde iÖstergötland som hade ett eget gårdsmejeri,och det här med att vidareförädla mjölkentyckte både Bengt och Ulla lät skoj.– Nu när man ser tillbaka på det var detväl egentligen vansinne, säger Ulla i dagnär hon tittar tillbaka på företaget som destartade hemma på Nygården i mitten av90-talet.På gården byggde de ett litet mejeri somskulle processa mjölken från gårdens 90kor, och som de sedan skulle sälja i kommunernarunt omkring. I ett och ett halvtår höll de ut, men sedan gick det intelängre.– Dels förstod inte folk det här med närproduceratoch ekologiskt då, dels hadevi köpt all inredning till mejeriet begagnatoch vår förpackningsmaskin krångladefrån dag ett. Jag vet inte hur många nättervi stod där och försökte få ordning på allaläckande mjölkpaket.Ulla och Bengt bestämde sig för att försökalåna en miljon för att köpa en ny förpackningsmaskin,annars skulle de begärasig själva i konkurs. Och så blev det. Föreningsbankenhöll precis på att gå ihop medSparbanken och ingen där vågade ta någrabeslut om stora lån till små verksamheter.Så mejeriet fick slå igen.– Jag minns faktiskt inte vad jag tänktedå. Det var så rörigt de där dagarna när detstod om konkursen i tidningen. Men jagminns att barnen hade lagat mat åt migoch Bengt på kvällen, och hade bakat brödsom de hade skrivit ”We love you” på. Ochdå blev det i alla fall väldigt tydligt vad somär viktigt i livet, säger Ulla.Men skam den som ger sig. I dag är detåter igen mejeri i byggnaden. Sedan september2009 driver Skåne mejerier tillsammansmed Nygården och sex andra granngårdarett kravmärkt gårdsmejeri undernamnet Hjordnära.– Det är en lång startsträcka, men allagillar det vi gör. Både ekologiskt och närproduceratär ju mycket mer aktuellt nu ändå. Och det är väldigt roligt att se att tankarnasom vi hade för så länge sedan faktisktändå håller nu, även om det var enlång väg hit.Vad är det då som har fått makarna Kjellanderatt orka fortsätta drömma om ettgårdsmejeri i över ett decennium efter konkursen?– Jag vet inte, men vi är ganska envetnabåde Bengt och jag, så en envishet på gränsentill dumhet är väl ingen dålig gissning.Det är klart att man tvivlar många gångerpå sin kammare, men ska man driva ettföretag måste man ändå staka ut måletoch gå mot det hela tiden. Det blir bäst omman jobbar på det viset.42 du&c0 3-2011