Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kap. 6.3. Finhugget <strong>sten</strong>material<br />
Vi rör oss nu mot det skogsklädda impedimentets södra del <strong>och</strong> hamnar i ett område med märkligt hugget<br />
<strong>sten</strong>material. Materialet ligger utlagt i långsträckta oregelbundna låga högar (eller snarare flacka skickt) <strong>på</strong><br />
marken. Materialet är genomgående mycket småskaligt <strong>och</strong> består av små vasskantade <strong>sten</strong>stycken. Den uniforma<br />
storleken ger ett intryck av att materialet sorterats. Och bara <strong>sten</strong>material av en viss storlek har accepterats.<br />
Materialet ligger utlagt <strong>på</strong> marken <strong>på</strong> ett sådant sätt att det är svårt att tro att det skulle vara täckmaterial <strong>och</strong><br />
markering över en förkri<strong>sten</strong> grav. Snarare har det lagts här i väntan <strong>på</strong> att komma till användning. Det är med<br />
stor sannolikhet ingen skrot<strong>sten</strong> efter en vanlig husbehovs<strong>sten</strong>tägt. Vid sådana genereras inte så här småskaligt<br />
material av uniform storlek. Materialet måste ha tillhuggits just för att få fram den här storleksdimensionen. Så<br />
vitt jag kunnat konstatera finns inga inslag av borrännor eller borrhål i materialet. Det tyder <strong>på</strong> att det<br />
genomgående framställts med traditionella <strong>sten</strong>huggningstekniker. Stenmaterialet är ju inte lagt i hög <strong>och</strong> platsar<br />
således knappast som skärv<strong>sten</strong>shög. Mot en sådan tolkning talar också den omständigheten att materialet inte<br />
verkar vara skörbränt. Möjligen är det fråga om en de<strong>på</strong> som så småningom skulle användas till en hushålls- eller<br />
hantverksaktivitet <strong>på</strong> en bronsåldersboplats. Eller kanske har materialet varit tänkt att användas vid täckdikning.<br />
Hur <strong>sten</strong>täckdikning gick till har jag inga närmare kunskaper om <strong>och</strong> skulle behöva lära mig åtskilligt mera. Men jag<br />
föreställer mig att man helst ville använda sig av mera rundat rull<strong>sten</strong>smaterial. Men det var kanske inte alltid lätt<br />
att få tag i. Kanske man i brist <strong>på</strong> sådant material också kunde använda sig av finhugget material.<br />
Också kring det finskaligt huggna <strong>sten</strong>materialet hamnar jag som synes i mycket spekulativa tolkningar. Och det är<br />
nog dags att vandra vidare.
Change language