Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kap. 6.5. Stenmaterialet vid borränneblocket<br />
Vi lämnar nu detta förvirrande kaos <strong>och</strong> går mot impedimentets norra del nära fälten. Här möts vi<br />
återigen av ett märkligt ansamlat <strong>sten</strong>material <strong>på</strong> marken. Materialet är vasskantat <strong>och</strong> man förstår att<br />
det är tillhugget. Klyvning måste ha skett med traditionella metoder, eftersom det inte går att upptäcka<br />
vare sig borrännor eller borrhål. Storleksmässigt befinner sig <strong>sten</strong>materialet mitt emellan det finskaliga i<br />
söder <strong>och</strong> det storskaliga i öster. De huggna <strong>sten</strong>styckena är av ganska uniform storlek. Materialet bildar<br />
inga högar eller vallar utan ligger utlagt i ett ganska tunt skikt över ca 300 m2. Det finns inga uppställda<br />
markör<strong>sten</strong>ar inom den yta, som det kluvna <strong>sten</strong>materialet täcker. <strong>Inge</strong>nting tyder <strong>på</strong> att det skulle vara<br />
fråga om en <strong>sten</strong>täckning över en gammal gravplats. I ena kanten av <strong>sten</strong>anhopningen står ett ganska<br />
stort flyttblock med branta sidor - varav i alla fall några verkar tillhuggna. Vi vet ju egentligen inte hur<br />
originalflyttblocket här sett ut. Kanske har det varit betydligt större. Och kanske har en försvarlig del av<br />
blocket huggits ner för att bilda den platta <strong>sten</strong>anhopning, som vi ser i närheten. Det kan ju också ha<br />
funnits ytterligare ett block i närheten, som helt huggits ner för att bli till den <strong>sten</strong>anhopning vi idag ser.<br />
<strong>Inge</strong>nting tyder <strong>på</strong> att det utlagda <strong>sten</strong>materialet utgör en <strong>sten</strong>packning som hör till det kvarstående<br />
flyttblocket. Stenmaterialet ligger nämligen klart avskild från blocket. När man undersöker blocket lite<br />
närmare så ser man att ena sidan uppvisar flera stycken lodräta borrännor, som från toppen löper ganska<br />
långt ner <strong>på</strong> blocksidan. Eftersom borrännorna är så intakta <strong>och</strong> dessutom sitter ganska tätt, så rör det sig<br />
troligen om <strong>sten</strong>klyvning <strong>och</strong> inte sprängning. Någon gång har således <strong>sten</strong>material kluvits bort från sidan<br />
<strong>och</strong> gett blocket en mer spektakulär profil. Man kan ju inte utesluta möjligheten att blockets borrrännor<br />
skulle kunna ha en signalerande funktion <strong>och</strong> kommunicera att blocket omformats till en gränsmarkör för<br />
en viktig bygdegräns. Kanske ska borrännorna uppfattas som en myndighetsstämpel, som ger gränspunkten<br />
laglig sanktion. Det bör i sammanhanget <strong>på</strong>minnas om att det finns en mäktig gropbildning i<br />
närheten av blocket. Det skulle kunna röra sig om en stor krater i en gravanläggning. Kanske finns det<br />
rent av en funktionell koppling mellan det borrännemärkta blocket <strong>och</strong> gravplatsen. Kanske har<br />
gränsmarkerarna medvetet valt att använda sig av ett block som ligger nära en sakrosankt gravplats för ge<br />
gränspunkten skydd <strong>och</strong> legitimitet. Men ger oss dessa funderingar kring gränsmonument någon bättre
Change language