Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016

Kap. 6.6. Blockformationen med borrännan
Innan vi lägger ner våra efterforskningar idag tar vi steget ut på det öppna fältet i norr. Vi korsar fältet och
når fram till kanten av den höjdrygg, som ligger i kilen mellan Fullerövägen och väg 290. Här i fältkanten
stöter vi på en mycket märklig blockformation - eller blockhög om man så vill. Det är ett omfattande
stenhuggeri, som bedrivits på platsen.
Ett mycket stort flyttblock har kluvits ner i stora blockstycken. Det största blockstycket har pallats upp i
framåtlutad ställning. Uppställd vid sidan står en något mindre – men fortfarande stor - blockbit. Och
ytterligare en stor blockbit står på baksidan. Just detta är egentligen inget ovanligt. Merparten av de större
blocken på åkerholmar och fältkanter i området verkar ha styckats upp helt eller delvis. Det går egentligen
inte att hitta ett enda större block, som inte i någon utsträckning har utsatts för stenhuggning. Det här
blocket har möjligen de styckade blockdelarna lite mer spektakulärt placerade än flertalet andra block.
Men det särskilt märkliga är att det blockstycke, som uppställts vid sidan av den större framåtlutade blockdelen,
uppvisar en borränna i överkanten. Det innebär att blocket måste ha utsatts för klyvning med
borrteknik. Borrännan avviker en del från de vanligtvis förekommande i kluvet stenmaterial. Den är något
längre än de grunda klyvborrännor, som brukar sitta flera stycken i rad. Och den är betydligt kortare än de
enskilda långa borrännor, som brukar användas för grovklyvning av stenmaterial. Sannolikt har blocket haft
ett annat läge när klyvborrningen en gång genomfördes. Blocket är uppställt alltför bräckligt (och har
dessutom en hindrande blockvägg från den större blockdelen strax ovanför) för att kunna borras i nuvarande
position. Någon gång efter det att blocket styckats upp i stora bitar har en stenborrning med åtföljd klyvning
genomförts på en av bitarna. Denna blockbit har sedan placerats nedtill bredvid den större framåtlutade
delen. Blocket kan ha styckats redan under bronsåldern medan borrningen och åtföljande klyvning av den
nu sidställda blockbiten kanske bara skett för något eller några århundraden sedan. Eftersom borrningen
genomförts enbart på en av de styckade bitarna så kan man ju tänka sig att den haft ett specifikt syfte. Det
har nog inte handlat om att klyva fram sten för husbehovsanvändning utan snarare om att märka blocket
med en borränna så att det tydligt skulle framstå som ett lagligt sanktionerat gränsmonument.