20.04.2016 Views

Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kap. 6.6. Blockformationen med borrännan<br />

Innan vi lägger ner våra efterforskningar idag tar vi steget ut <strong>på</strong> det öppna fältet i norr. Vi korsar fältet <strong>och</strong><br />

når fram till kanten av den höjdrygg, som ligger i kilen mellan Fullerövägen <strong>och</strong> väg 290. Här i fältkanten<br />

stöter vi <strong>på</strong> en mycket märklig blockformation - eller blockhög om man så vill. Det är ett omfattande<br />

<strong>sten</strong>huggeri, som bedrivits <strong>på</strong> platsen.<br />

Ett mycket stort flyttblock har kluvits ner i stora blockstycken. Det största blockstycket har pallats upp i<br />

framåtlutad ställning. Uppställd vid sidan står en något mindre – men fortfarande stor - blockbit. Och<br />

ytterligare en stor blockbit står <strong>på</strong> baksidan. Just detta är egentligen inget ovanligt. Merparten av de större<br />

blocken <strong>på</strong> åkerholmar <strong>och</strong> fältkanter i området verkar ha styckats upp helt eller delvis. Det går egentligen<br />

inte att hitta ett enda större block, som inte i någon utsträckning har utsatts för <strong>sten</strong>huggning. Det här<br />

blocket har möjligen de styckade blockdelarna lite mer spektakulärt placerade än flertalet andra block.<br />

Men det särskilt märkliga är att det blockstycke, som uppställts vid sidan av den större framåtlutade blockdelen,<br />

uppvisar en borränna i överkanten. Det innebär att blocket måste ha utsatts för klyvning med<br />

borrteknik. Borrännan avviker en del från de vanligtvis förekommande i kluvet <strong>sten</strong>material. Den är något<br />

längre än de grunda klyvborrännor, som brukar sitta flera stycken i rad. Och den är betydligt kortare än de<br />

enskilda långa borrännor, som brukar användas för grovklyvning av <strong>sten</strong>material. Sannolikt har blocket haft<br />

ett annat läge när klyvborrningen en gång genomfördes. Blocket är uppställt alltför bräckligt (<strong>och</strong> har<br />

dessutom en hindrande blockvägg från den större blockdelen strax ovanför) för att kunna borras i nuvarande<br />

position. Någon gång efter det att blocket styckats upp i stora bitar har en <strong>sten</strong>borrning med åtföljd klyvning<br />

genomförts <strong>på</strong> en av bitarna. Denna blockbit har sedan placerats nedtill bredvid den större framåtlutade<br />

delen. Blocket kan ha styckats redan under bronsåldern medan borrningen <strong>och</strong> åtföljande klyvning av den<br />

nu sidställda blockbiten kanske bara skett för något eller några århundraden sedan. Eftersom borrningen<br />

genomförts enbart <strong>på</strong> en av de styckade bitarna så kan man ju tänka sig att den haft ett specifikt syfte. Det<br />

har nog inte handlat om att klyva fram <strong>sten</strong> för husbehovsanvändning utan snarare om att märka blocket<br />

med en borränna så att det tydligt skulle framstå som ett lagligt sanktionerat gränsmonument.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!