Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sammanfattning <strong>och</strong> kommentar<br />
Som framgår av bilderna ovan så visar den lilla åkerholmen <strong>på</strong> en mycket osymmetrisk placering av styckad<br />
<strong>sten</strong>. Nästan all <strong>sten</strong> ligger samlad <strong>på</strong> en enda sida av Åkerholmen - den sida som vetter ut mot Norrbovägen.<br />
Den ligger dessutom lite högre upp i terrängen än vad som är vanligt för röj<strong>sten</strong>, som bildar vallar längs<br />
fältkanter <strong>och</strong> kransar runt åkerholmar. Och man kan förstås fråga sig varför man gjort sig besväret <strong>och</strong> ödslat<br />
onödigt mycket energi <strong>på</strong> att placera röj<strong>sten</strong>en - <strong>och</strong> särskilt de större blocken - betydligt högre upp än vad<br />
som var nödvändigt.<br />
En inspektion av blockhögen ger vid handen att det nog rör sig om gammal spräng<strong>sten</strong>. En blockbit med ett<br />
intakt borrhål exponerar sig i blockhögen ganska långt ner. Och ganska högt upp, ovanför några större block,<br />
ser man en liten blockbit med en kort borränna. Det förhållandet att det rör sig om spräng<strong>sten</strong> motsäger inte<br />
antagandet att det rör sig om röj<strong>sten</strong>. Det hände att <strong>sten</strong>röjare ibland sprängde större block för att kunna<br />
frakta bort dem ur åkerjorden. Men man börjar ändå bli något tveksam. Några borrade dubbhål (för att lyfta<br />
upp <strong>och</strong> transportera block med) ser man inte här. Det intakta borrhål jag hittade är alldeles för djupt för att<br />
kunna utgöra ett dubbhål. Jag har mätt borrhålsdjupet <strong>på</strong> flera dubbade block. Och djupet är alltid mellan<br />
minst 10 cm <strong>och</strong> högst 12 cm. Det indikerar att blocken här <strong>på</strong> åkerkullens ena sida inte tillhör den senaste<br />
stora röjningsvågen <strong>på</strong> 1940- <strong>och</strong> 1950-talet, då <strong>sten</strong>röjningen genomfördes med motoriserade <strong>sten</strong>vagnar<br />
med tillkopplade borraggregat, som förmådde borra ett dubbhål <strong>på</strong> bara några få minuter. Men det skulle<br />
naturligtvis kunna vara röj<strong>sten</strong>, som transporterats bort från omkringliggande fält under en tidigare<br />
röjningsvåg. Men det finns två omständigheter som talar emot att det skulle röra sig om röj<strong>sten</strong>sblock över<br />
huvud taget. För det första ligger blocken ovanligt högt i åkerholmens sluttning - betydligt högre upp (även<br />
mycket stora block) - än vad som av praktiska skäl var nödvändigt. För det andra - vilket framgår av bilderna -<br />
så är de spräckta blocken mycket osymmetriskt placerade. Nästan all <strong>sten</strong>massa ligger <strong>på</strong> ett begränsat<br />
område <strong>på</strong> den sida av åkerholmen, som vetter mot Norrbovägen. Det är tveksamt om några <strong>sten</strong>röjare<br />
- oavsett tidsperiod - skulle ha lastat av röj<strong>sten</strong> <strong>på</strong> ett så osymmetriskt sätt <strong>och</strong> undvikit att dumpa <strong>sten</strong> <strong>på</strong> den<br />
lägre delen av åkerholmen. Det är desto mer osannolikt, eftersom <strong>sten</strong>materialet antagligen är gammalt.<br />
Eftersom man i äldre tider saknade tillgång till effektiva lyftanordningar, så var man säkert mer angelägen om<br />
att sprida ut <strong>sten</strong>materialet mer symmetriskt <strong>på</strong> en låg nivå kring åkerholmen.