Röjsten och Annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden Sven-Inge Windahl 2016
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kap. 7.2. Röjnings<strong>sten</strong>arna med dubbhål i fältkanten<br />
I samma skogsparti, lite längre bort från Ärentunavägen, men fortfarande nära fältkanten, ligger en samling av större<br />
block, varav de flesta uppvisar dubbhål. Kanske alla större block här uppvisar dubbhål. Dubbhål kan ju finnas <strong>på</strong><br />
blockets undersidor, som inte kan inspekteras. I blocksamlingen ingår också några mindre block som faktiskt också<br />
uppvisar dubbhål. Det är något förvånande. Blocken bör rimligtvis ha kunnat lyftas <strong>och</strong> bäras av två vuxna män. Och<br />
man kan tycka att det borde ha varit slöseri med tid <strong>och</strong> arbete att också borra dubbhål i de mindre blocken. Men<br />
samtidigt slår det mig att jag nog har dålig koll <strong>på</strong> hur många <strong>sten</strong>kilon två vuxna män förmått att lyfta <strong>och</strong> bära. Saken<br />
kompliceras ju också av att blocken inte alltid har en form som möjliggör ett bra grepp. Befinner vi oss dessutom så<br />
långt fram i tiden att man kunnat driva ett borraggregat med tryckluft, så har det kanske inte behövts så många<br />
minuter att borra ett dubbhål. Hur det nu än är med den saken, så visat ända dubbhålen <strong>på</strong> att blocken en gång legat<br />
någon annanstans <strong>och</strong> först i ganska modern tid flyttats till sin nuvarande plats. Antagligen har blocken röjts undan<br />
från det närliggande fältet, som tar vid strax utanför skogskanten. Det kan ha rört sig om block, som inte haft någon<br />
speciell funktion utan bara legat i vägen <strong>och</strong> hindrat jordbruksarbetet. Men det kan naturligtvis också ha rört sig om<br />
block, som ingått i profana eller sakrala <strong>sten</strong>arrangemang ute få fältet. I det här fallet har dock <strong>sten</strong>röjarna knappast<br />
haft någon ambition att återskapa ev. <strong>sten</strong>arrangemang så som de sett ut ute <strong>på</strong> fältet. Blocken har helt enkelt<br />
dumpats <strong>på</strong> fältkanten i en slarvig hög eller snarare blockvall. Det rör sig om en typisk kaotisk dumpningsrest utförd<br />
av sentida <strong>sten</strong>röjare. Det finns massor av den här typen av dumpade blockhögar <strong>och</strong> blockvallar längs fältkanterna i<br />
<strong>Storvretabygden</strong>. Det innebär i sin tur att det rimligtvis länge funnits mängder av block <strong>och</strong> blockformationer ute <strong>på</strong> de<br />
nu renröjda fälten. När människorna flyttade ner från <strong>sten</strong>ålderns höjder <strong>och</strong> började ta fälten i besittning bosatte man<br />
sig troligen här <strong>och</strong> lät sina djur beta <strong>på</strong> fältängarna. Varken människor eller djur stördes av den <strong>sten</strong>, som fanns <strong>på</strong><br />
fälten. Människorna drog kanske rent av in än mera <strong>sten</strong> för att bygga sina gravar <strong>och</strong> kultplatser. Förts långt senare<br />
- med ökad efterfrågan <strong>på</strong> åkerjord - har mäniskorna lämnat sina bostäder <strong>på</strong> fält <strong>och</strong> slätter <strong>och</strong> flyttat till upp <strong>på</strong><br />
näraliggande impediment. Stenröjningen <strong>på</strong> slätten har antagligen mycket gamla anor <strong>och</strong> har skett i många etapper<br />
fram till den senaste stora röjningsinsatsen kring mitten av 1900-talet. Det innebär naturligtvis också att de dumpade<br />
blockmassorna kan innehålla viktiga arkeologiska fynd - kultur<strong>sten</strong> från den tid då människorna bodde ute <strong>på</strong> slätten.