1JZGauQ

AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
dock längre tillbaka än så. Från 1700-talet och framåt var det en del av
Vranovs slottspark och inkluderade bland annat en engelsk park med paviljonger,
hägnader med djur och monument. Innan andra världskriget byggdes
bunkrar i området. Dessa utgjorde en del av den försvarslinje som dåvarande
Tjeckoslovakien etablerade som skydd mot det växande nazistiska hotet i
Tyskland och Österrike. 17 av bunkrarna finns idag kvar i studieområdet.
Under kriget drevs många av de judar som bott i området ut. Efter kriget
tvångsflyttades stora mängder tysktalande och andra som ansågs vara ett hot
mot säkerheten i de känsliga gränsområdena. Detta är en utveckling som går
igen i flera av gränsområdena i regionen. Befolkningsminskningen gjorde
gränsområdena relativt glesbebyggda och därmed lättare att militarisera.
Gränsernas infrastruktur sträckte sig åtskilliga kilometer in i landet, från
de faktiska gränserna räknat. Den egentliga gränsen var däremot inte
markerad med annat än enkla gränsstenar. Det var helt enkelt inte meningen
att någon från Tjeckoslovakien någonsin skulle komma så pass nära
den egentliga gränsen. En serie stängsel, minor och patrullerande soldater
skulle stoppa de som försökte ta sig över till väst. Inga officiella gränspassager
fanns i studieområdet.
Lämningarna i landskapet är av många olika slag. Tillsammans berättar
de om den infrastruktur som skulle stoppa rymningar över gränserna
västerut, och om de soldater som skulle skydda just dessa områden. Även
om soldaterna har försvunnit så finns deras närvaro kvar i de ting de lämnat
efter sig. Intervjuer med före detta gränssoldater och en officer har
också hjälpt till att befolka dessa platser och förstå något av vad som
utspelat sig här.
De flesta av de gränsvaktsstationer som etablerades här för soldaterna
står fortfarande kvar. Inom ramen för min studie har jag undersökt de två
stationerna Hájenka och Šafov. Trots att många av inventarierna har tagits
bort så finns det ännu spår kvar som upplyser oss om soldaternas liv i
gränsområdet. Som exempel kan nämnas graffiti på väggar som vittnar om
hur soldaterna räknade ner dagarna på sin tvååriga militärtjänst. Andra spår
från soldaternas vardag är etiketter från skoputsburkar som klistrats upp i
ett av tvättrummen samt dekorerade logementdörrar.
Under dessa fältstudier har det blivit tydligt att olika källor visar på olika
sidor av vår historia och olika berättelser. Mest påtagligt blir detta när det
gäller bilden av soldaterna. I det fysiska landskapet framträder bilden av
unga värnpliktiga, som putsar sina skor och fördriver tiden i väntan på
dagen då man fullföljt sin tjänstgöring. I arkivens dokument framträder en
helt annan bild – de vittnar om hur samma soldater utan att tveka skjuter de
222