1JZGauQ

More documents

Recommendations

Info

SAMMANFATTNING som försöker ta sig över gränsen. De källor vi använder har utan tvekan en stark påverkan på vilken historia vi i slutändan berättar. I den offentliga framställningen av parken idag har man valt att koncentrera sig på dess natur och djurliv. Till viss del uppmärksammas också de monument som finns kvar från tiden som slottspark. Däremot finns det nästan ingen information alls om parkens historia som militariserad gräns. I de områden som turister mest rör sig i verkar man till och med ha försökt städa undan de fysiska rester som finns kvar av platsens förflutna som militariserad zon. I fallet med nationalparken Podyji och den tjeckisk/österrikiska gränsen har de olika källorna tillsammans skapat en djupare förståelse av både lokaloch världshistorien, även om bilderna delvis är fragmentariska och motsägelsefulla. Järnridåns arkeologi I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras resultaten av de olika fältstudierna i relation till det problemområde som tecknats i de inledande kapitlen. Det blir tydligt att historiska narrativ, myter, metaforer och fysiska lämningar alla är delar av järnridåns kulturella konstruktion. Min forskning har i hög grad påverkats av de historiska narrativ om kalla kriget som jag växt upp med. Mest påtagligt har detta kanske varit i valet av empiriskt fokus, att undersöka platser där järnridåns konturer kunde förväntas klarna. Men de platser som jag undersökt har visat sig rymma mer komplexa och betydligt vidare berättelser än jag kunnat föreställa mig. Det blev tydligt hur mycket källorna kunde ge och att de ofta berättar olika historier, som inte alltid passar ihop. Att se dem som de fragment som de är kan hjälpa oss att förstå en plats, en tid eller en händelse på ett mer nyanserat sätt. Den materiella vändning man kan skönja inom arkeologin under senare år, framfört av bland andra Bjørnar Olsen (2003, 2010) och Þora Pétursdóttir (2012, 2013), försöker höja tingens status som källmaterial. Man menar att tingen inte bara ska ses som passiva redskap för människan och – inom ramen för historievetenskapen – användas som kunskapskällor till kulturella sammanhang och meningar, som ligger bortom tingen själva. Det är viktigt att komma ihåg att tingen inte bara har ett symboliskt eller kulturellt värde, utan att de också är spelar en egen aktiv roll, som de ting de är. När man börjar se tingen som viktiga i sig själva träder andra berättelser och konstellationer fram. Vi kan se hur föremål från olika tidpunkter sam- 223
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN existerar, vilket gör den kronologiskt avgränsade tiden mindre intressant. Laurent Olivier (2004) har påpekat att arkeologins starka beroende av historieskrivningen är problematisk. Han menar att vi måste börja se de objekt och platser som vi studerar som mer fragmentariska, och i den bemärkelsen mer lika minnen än narrativa berättelser. I studieområdena är det tydligt hur olika tidsavsnitt blandas genom att tingen återaktiveras, rekontextualiseras och återvinns. Samma beståndsdelar av vad som en gång var ett medeltida kloster har genom historien använts av munkar, soldater och turister. Samma stigar har nötts av olika människor under olika perioder. I det avslutande kapitlet diskuterar jag också samtidsarkeologin från ett mer metodologisk perspektiv. Undersökningar av mer recenta material brukar inte ha samma fokus på utgrävning som andra arkeologiska undersökningar. Man arbetar helt enkelt med mer ytligt belägna lämningar. Rodney Harrison (2011) har argumenterat för att den gängse arkeologins fokus på djup, och synen på det förflutna som något dött och begravet, skapar ett mentalt avstånd mellan det förflutna och samtiden. Han föreslår att man istället ska visualisera det förflutna som olika närvarande ytor, och se det förflutna som del av samtiden. Laura McAtackney (2008), Rodney Harrison (2011) och Paul Graves- Brown (2011) har alla ifrågasatt varför arkeologin är så förknippad med utgrävning som metod, och varför andra metoder generellt anses mindre tillförlitliga. Samtidigt finns det en viss osäkerhet för giltigheten av de alternativa metoder som används inom samtidsarkeologin. En metod som används flitigt inom studiet av mer samtida lämningar är inventering. Traditionellt sätt har inventering sätts som något preliminärt – inte minst som förberedelser inför utgrävning – och inte som en giltig metod i sig själv. Detta blev också tydligt när jag ställde frågan om vad en inventering är på Contemporary and Historical Archaeology in Theorys forum (McWilliams 2012), där svaren blev väldigt varierande. Jag har i min studie använt ett reflexivt förhållningssätt för att pröva några av de metoder som är vanliga inom samtidsarkeologin. Jag har diskuterat det nära förhållandet mellan samtidsarkeologin och dess granndiscipliner, främst etnologi och historia. Att röra sig i gränsområdena mellan olika vetenskaper kan vara en tillgång, då olika material och källor kan ge olika information och belysa olika aspekter. Samtidigt finns det en risk att just sådana gränsområden inte tas i anspråk av forskningen, eller att forskningen inte drar nytta av den mångfalden av källor och metoder som står till buds. Anders Andrén (1998) har i en diskussion om skillnaderna mellan materiella och skriftliga källor varnat för det han kallar ”mellanrum- 224
Page 1 and 2:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 4 and 5:
An Archaeology of the Iron Curtain
Page 8 and 9:
Contents Acknowledgements 11 CHAPTE
Page 10:
The end of a journey 212 Sammanfatt
Page 13 and 14:
AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 16 and 17:
CHAPTER 1 Introduction Standing on
Page 18 and 19:
1: INTRODUCTION carried out of the
Page 20 and 21:
1: INTRODUCTION they may be… It i
Page 22 and 23:
1: INTRODUCTION where the observer
Page 24 and 25:
1: INTRODUCTION former Iron Curtain
Page 26 and 27:
1: INTRODUCTION criticism from othe
Page 28 and 29:
1: INTRODUCTION itioned somewhere i
Page 30 and 31:
1: INTRODUCTION World War II dividi
Page 32 and 33:
CHAPTER 2 A physical metaphor Concr
Page 34 and 35:
2: A PHYSICAL METAPHOR established
Page 36 and 37:
2: A PHYSICAL METAPHOR The changing
Page 38 and 39:
2: A PHYSICAL METAPHOR the events t
Page 40 and 41:
2: A PHYSICAL METAPHOR As time has
Page 42 and 43:
2: A PHYSICAL METAPHOR highly influ
Page 44:
2: A PHYSICAL METAPHOR popular idea
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Figure 16: Postcard of the newly op
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
402 Kojsko Hum 402 THE OSIM
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Figure 50: Map demonstrating the bo
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 128 and 129:
CHAPTER 5 Case Study 2 The Czech/Au
Page 130 and 131:
5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 132 and 133:
Figure 55: Bunker near the crossing
Page 134 and 135:
Figure 59: Military map from 1980 o
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Figure 77-78: Painting inside the f
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175: 5: CASE STUDY 2: THE CZECH/AUSTRIAN
Page 188 and 189: CHAPTER 6 An archaeology of the Iro
Page 190 and 191: 6: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTA
Page 204 and 205: Figure 102: Fence and Watch Tower a
Page 216 and 217: Sammanfattning (Summary in Swedish)
Page 218 and 219: SAMMANFATTNING En fysisk metafor I
Page 220 and 221: SAMMANFATTNING komst och kunskapsf
Page 222 and 223: SAMMANFATTNING Fältstudier av läm
Page 226: SAMMANFATTNING mets dilemma”. Han
Page 229 and 230: AN ARCHAEOLOGY OF THE IRON CURTAIN
Page 242 and 243: Södertörn Doctoral Dissertations
Page 244 and 245: 33. Sofie Bedford, Islamic activism
Page 246 and 247: 67. Anne Kaun, Civic Experiences an
Page 248 and 249: Stockholm Studies in Archaeology Se
Page 250 and 251: 29. LINDGREN, Christina. 2004. Män
Page 252: The Iron Curtain was seen as the di
show all

1JZGauQ

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?