01.02.2015 Views

1JZGauQ

1JZGauQ

1JZGauQ

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SAMMANFATTNING<br />

som försöker ta sig över gränsen. De källor vi använder har utan tvekan en<br />

stark påverkan på vilken historia vi i slutändan berättar.<br />

I den offentliga framställningen av parken idag har man valt att koncentrera<br />

sig på dess natur och djurliv. Till viss del uppmärksammas också de<br />

monument som finns kvar från tiden som slottspark. Däremot finns det<br />

nästan ingen information alls om parkens historia som militariserad gräns. I<br />

de områden som turister mest rör sig i verkar man till och med ha försökt<br />

städa undan de fysiska rester som finns kvar av platsens förflutna som<br />

militariserad zon.<br />

I fallet med nationalparken Podyji och den tjeckisk/österrikiska gränsen<br />

har de olika källorna tillsammans skapat en djupare förståelse av både lokaloch<br />

världshistorien, även om bilderna delvis är fragmentariska och motsägelsefulla.<br />

Järnridåns arkeologi<br />

I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras resultaten av de olika fältstudierna<br />

i relation till det problemområde som tecknats i de inledande<br />

kapitlen. Det blir tydligt att historiska narrativ, myter, metaforer och fysiska<br />

lämningar alla är delar av järnridåns kulturella konstruktion.<br />

Min forskning har i hög grad påverkats av de historiska narrativ om kalla<br />

kriget som jag växt upp med. Mest påtagligt har detta kanske varit i valet av<br />

empiriskt fokus, att undersöka platser där järnridåns konturer kunde förväntas<br />

klarna. Men de platser som jag undersökt har visat sig rymma mer<br />

komplexa och betydligt vidare berättelser än jag kunnat föreställa mig. Det<br />

blev tydligt hur mycket källorna kunde ge och att de ofta berättar olika<br />

historier, som inte alltid passar ihop. Att se dem som de fragment som de är<br />

kan hjälpa oss att förstå en plats, en tid eller en händelse på ett mer<br />

nyanserat sätt.<br />

Den materiella vändning man kan skönja inom arkeologin under<br />

senare år, framfört av bland andra Bjørnar Olsen (2003, 2010) och Þora<br />

Pétursdóttir (2012, 2013), försöker höja tingens status som källmaterial.<br />

Man menar att tingen inte bara ska ses som passiva redskap för människan<br />

och – inom ramen för historievetenskapen – användas som kunskapskällor<br />

till kulturella sammanhang och meningar, som ligger bortom tingen<br />

själva. Det är viktigt att komma ihåg att tingen inte bara har ett symboliskt<br />

eller kulturellt värde, utan att de också är spelar en egen aktiv roll, som de<br />

ting de är.<br />

När man börjar se tingen som viktiga i sig själva träder andra berättelser<br />

och konstellationer fram. Vi kan se hur föremål från olika tidpunkter sam-<br />

223

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!