1JZGauQ
1JZGauQ
1JZGauQ
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMMANFATTNING<br />
som försöker ta sig över gränsen. De källor vi använder har utan tvekan en<br />
stark påverkan på vilken historia vi i slutändan berättar.<br />
I den offentliga framställningen av parken idag har man valt att koncentrera<br />
sig på dess natur och djurliv. Till viss del uppmärksammas också de<br />
monument som finns kvar från tiden som slottspark. Däremot finns det<br />
nästan ingen information alls om parkens historia som militariserad gräns. I<br />
de områden som turister mest rör sig i verkar man till och med ha försökt<br />
städa undan de fysiska rester som finns kvar av platsens förflutna som<br />
militariserad zon.<br />
I fallet med nationalparken Podyji och den tjeckisk/österrikiska gränsen<br />
har de olika källorna tillsammans skapat en djupare förståelse av både lokaloch<br />
världshistorien, även om bilderna delvis är fragmentariska och motsägelsefulla.<br />
Järnridåns arkeologi<br />
I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras resultaten av de olika fältstudierna<br />
i relation till det problemområde som tecknats i de inledande<br />
kapitlen. Det blir tydligt att historiska narrativ, myter, metaforer och fysiska<br />
lämningar alla är delar av järnridåns kulturella konstruktion.<br />
Min forskning har i hög grad påverkats av de historiska narrativ om kalla<br />
kriget som jag växt upp med. Mest påtagligt har detta kanske varit i valet av<br />
empiriskt fokus, att undersöka platser där järnridåns konturer kunde förväntas<br />
klarna. Men de platser som jag undersökt har visat sig rymma mer<br />
komplexa och betydligt vidare berättelser än jag kunnat föreställa mig. Det<br />
blev tydligt hur mycket källorna kunde ge och att de ofta berättar olika<br />
historier, som inte alltid passar ihop. Att se dem som de fragment som de är<br />
kan hjälpa oss att förstå en plats, en tid eller en händelse på ett mer<br />
nyanserat sätt.<br />
Den materiella vändning man kan skönja inom arkeologin under<br />
senare år, framfört av bland andra Bjørnar Olsen (2003, 2010) och Þora<br />
Pétursdóttir (2012, 2013), försöker höja tingens status som källmaterial.<br />
Man menar att tingen inte bara ska ses som passiva redskap för människan<br />
och – inom ramen för historievetenskapen – användas som kunskapskällor<br />
till kulturella sammanhang och meningar, som ligger bortom tingen<br />
själva. Det är viktigt att komma ihåg att tingen inte bara har ett symboliskt<br />
eller kulturellt värde, utan att de också är spelar en egen aktiv roll, som de<br />
ting de är.<br />
När man börjar se tingen som viktiga i sig själva träder andra berättelser<br />
och konstellationer fram. Vi kan se hur föremål från olika tidpunkter sam-<br />
223