L E S E - O G S K R I V E V A N S K E R - Nordens Välfärdscenter

munen ingick i avtalet om inlästaböcker.– Det är en enorm skillnad. Tidigarevar det en del som hade Daisyspelaremen det fanns knappt någotatt spela på dem. Nu finns det hurmycket som helst. Vi har tillgångtill över två tusen titlar. De har förstläst in böcker för högre stadier, därdet är mer stoff att ta till sig, ochsedan har de börjat producera förde lägre stadierna. Till slut kommeralla läroböcker att finnas, förklararJohanna Rybeck-Norman.Tekniken går hela tiden framåt.Snart kommer det inte behövassärskilda spelare, istället kommereleverna att kunna få böckernasom ljudfiler direkt i mobiltelefonen.Johanna tycker att det är mycketpositivt.– Det blir så enkelt att få inlästaböcker, att det inte kommer attmärkas vilka som har det och inte.De som har dyslexi behöver intekänna sig utpekade.Mycket uppskattatJohannas uppgift är att berätta förlärare och elever om vilket stödsom finns, och se till att utbudetanvänds. Johanna har inte någonstatistik över hur många böckersom lånats, eller vad effekten harblivit.– Det är ju lärarna, inte jag, somser hur det går för eleverna. Menjag har personlig haft kontakt med20-talet elever, och jag vet hurmycket det här betyder för dem.Det räcker för att jag ska vara nöjd.Tova Ask är en av dem somJohanna har haft kontakt med.Tova minns hur trist skolan varinnan hon fick inlästa böcker.– Jag tänkte att, jaha, det ärväl så här det är att gå i skolan närman har läs- och skrivsvårigheter.De vuxna i skolan sa att det skulleordna sig att det skulle bli bättre.Men det blev det ju inte. Jagtappade min tillit till vuxna,säger Tova.Annorlunda på universitetetNu tycker hon att skolarbetetär roligt, och är inställd på att läsavidare på gymnasiet och sedan påuniversitet så småningom.I det svenska skolsystemet ärdet kommunerna som ansvarar förgrundskolan och gymnasiet, medanhögskolor och universitet är statliga.Alla som läser på universitet och harfått diagnosen dyslexi har rätt att fåallt studiematerial inläst. Det är TPB,Talboks- och Punktskriftsbiblioteket,som ansvarar för att de får det, ochrespektive högskola behöver intebetala någonting för det. På de lägrenivåerna bestämmer varje kommunsjälva hur stödet ska se ut till elevermed dyslexi och det går på derasbudget.Johanna Rybeck Norman tror attpå sikt kommer alla kommuner haliknande system som Botkyrka.Oscar Burman, försäljnings- ochmarknadschef på företaget InläsningstjänstAB, hoppas förstås påmånga fler kunder. Han har underde senaste tio åren märkt av en attitydförändring.Nu är inlästa böckermera accepterade.– Tidigare fanns det de som tilloch med menade att det var fuskatt höra böckerna. Och att det varbättre att man tränade sig på attläsa. Visst ska man träna på det,men inte hela tiden. Det är somom du är dålig på att simma ochså skulle du ha simträning jämt– även på kemilektionen!En ny dansk studie visar attelever med läshandikapp somanvänder ljudböcker, är bättre påatt läsa läxor, läser mer och trivsbättre i skolan. Det stämmer bramed Tova Asks erfarenheter. Tackvare inlästa böcker har hon kunnatprestera bättre i skolan. Men förden skull har hon inte blivit sämrepå att läsa och skriva.– När jag lyssnar hänger jagsamtidigt med i boken. Ljudböckernagör ju också att jag utökarmitt ordförråd.3Fravirkeligheten– Inlästa böcker ärnu mera accepterade,menar OscarBurman på InläsningstjänstAB.25