L E S E - O G S K R I V E V A N S K E R - Nordens Välfärdscenter

åde forskning och praktik att deallra, allra flesta kan få god hjälpi rätt språkmiljö.Genetiska faktorer kan ökasannolikheten för en person attutveckla läs- och skrivsvårighetermen god uppväxtmiljö kan hindrade negativa genetiska faktorernaatt få genomslag.Ingvar Lundberg utvecklarinnebörden i en god uppväxtmiljö:– Under spädbarnsåldern är detgod anknytning som gör att barnetutvecklar mod, vågar upptäckavärlden, vågar kommunicera medandra och utveckla språket, sägerIngvar Lundberg. I förskoleåldernär stimulans A och O, lek, nya ord– barnen behöver systematiskamedvetna språkstunder.Ingvar Lundberg har utvecklatBornholmsmodellen, systematiskaspråklekar för barn i förskoleklass,en vetenskapligt utprovad metodsom alla barn, inte bara de medläs- och skrivsvårigheter, harglädje av. Metoden tillämpas påalltfler håll, överallt i världen.Ingvar Lundberg menar att deallra flesta barn som har genetiskaanlag att utveckla läs- och skrivsvårigheterskulle kunna slippaproblemen med tillräckligt brauppväxt.– Om uppskattningsvis tioprocent i en årskull har allvarligaproblem med läsande ochskrivande, tror jag att en optimalmiljö för alla skulle kunna sänkaandelen till bara en procent.Bra chans för bättre framtidHan menar att nordiska länder,där en stor del av barnen går iförskola, har unika möjligheteratt skapa bra språkstimulerandemiljöer. I Sverige exempelvis, ärförskolan en del av skolsystemet,har en läroplan och förskolläraresom måste följa planen.Ingvar Lundberg är dock kritisktill situationen i Sverige. Han varordförande för en grupp somgranskade akademiska lärarutbildningar.Gruppen bedömdeatt flera lärosäten som hadeexamens rätt inte uppfyllde rimligakrav på kvalificerad lärarutbildning.Det blev ett ramaskri imedierna när rapporten offentliggjordes.– För 80–85 procent av barnenspelar det kanske inte så storroll, de utvecklar en förståelseför skriftspråket även med dåligundervisning. Men 10–15 procentav barnen far illa.Han betonar hur viktigt det äratt bygga upp språkstimulerandemiljöer redan från tidig ålder,både hemma och på förskolan.Forskare har upptäckt mycketstora skillnader mellan barn frånspråkfattigare och mer språkstimulerandemiljöer. De barnsom mött cirka tio miljoner ordupp till tre-årsåldern får störreläs- och skrivproblem senare iskolan än barn som mött uppmot 35 miljoner ord fram tilltre-årsåldern.Rätt storlek är viktigtFörskolegruppernas storlek ären annan viktig faktor för barnsspråkutveckling. Han beklagaratt förskolegrupperna har vuxit iSverige. Vad som är exakt rätt, ärsvårt att slå fast men 10–12 barnoch tre vuxna per grupp tycksvara ett lagom mått.– Vi gjorde en undersökning iUmeå i en grupp om tio barn ochtre vuxna där vi registrerade hurofta barn tilltalades av någonvuxen, berättar Ingvar Lundberg.Vissa tilltalades ofta, andra mersällan. Sedan vände vi på det ochdet visade sig att samma barnsom sällan tilltalades heller aldrigsa något på eget initiativ, medande barn som tilltalades ofta, togför sig och lade beslag på allttalutrymme. Det är alltså oerhörtviktigt att hitta grupplösningardär alla kan komma till tals.5FraforskningIngvar Lundberg,professor emeritusvid Göteborgsuniversitet, hartidigare varitprofessor i psykologimed inriktning motutvecklingspsykologivid Umeå universitet.Han har blandannat försökt tareda på vad somligger bakom dyslexioch om det går attförebygga lässvårigheter.59