Här och nu

ovidkommande ting som ledde uppmärksamheten bort från den verkliga
frågan.
Vad krävdes för ett giltigt vittnesbörd? Fariséerna godtog inte Jesu anspråk
att vara världens ljus utan ansåg att hans vittnesbörd var ogiltigt. Men ljuset
säkerställer själv sitt anspråk inte på grund av något argument utan på
grund av sitt ljus och sitt sken. Ljuset måste alltid godtas för sin egen skull
oberoende av de blindas invändningar.
3. "Att dö i synd" (Joh 8:21-30)
Många viktiga ting behandlas i detta avsnitt.
Jesu ord om att han är Världens ljus retar upp fariséerna och de går till häftigt
angrepp och menar att hans vittnesbörd inte är giltigt:
”Du vittnar om dig själv, ditt vittnesbörd är inte giltigt” (Joh 8:13).
Men Jesus står inte ensam. Fadern som har sänt honom stöder honom. Han
hänvisar också till "deras lag" där det står att vad två vittna är giltigt.
Jesus säger vidare: "Ni dömer på människovis" (8:15) d.v.s. "efter köttet".
Köttets natur är svaghet och ofullkomlighet, därför är en dom ”efter köttet”
ofullkomlig och partisk. "Jag dömer ingen", säger han. Att han kom
hit till världen är i sig en dom. Genom att vara vad han är skiljer han människor
åt.
Jesus dömde inte som fariséerna. De dömde ofta efter skenet och ofta med
otillräckliga bevis. I fallet Jesus är både "skenet" och "verkligheten" samstämmiga.
Jesus är i alla avseenden den Han säger sig vara. Han kom för
att frälsa, inte för att döma (Joh 3:17; 12:47).
Men Jesus tillägger:
"Om jag ändå dömer, är min dom riktig, eftersom jag inte är ensam;
han som har sänt mig är med mig" (Joh 8:16).
Hans ord och hans kärlek dömer oss när vi inte tar emot hans ord (Joh
12:48, 49; 15:9, 10).
69