"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

HUR SKALL SVERIGE STYRAS?
AGNE GUSTAFSSON
TVÅ UTREDNINGAR – REFORMISTER ELLER BAKÅTSTRÄVARE?
Flera utredningar med tidsbestämda uppgifter är i dag sysselsatta med en övergripande
översyn av den svenska samhällsorganisationen på nationell, regional och kommunal nivå. De
viktigaste är Grundlagsutredningen om en samlad översyn av regeringsformen (Dir. 2004:96)
samt Ansvarskommittén om struktur och uppgiftsfördelning inom staten samt mellan staten,
landstingen och kommunerna. Ansvarskommitténs frågeställning är om det behövs
förändringar för att förtydliga och förbättra samhällsorganisationens möjligheter att hantera
framtidens välfärdsåtaganden och öka medborgarnas inflytande, insyn och ansvarsutkrävande?
(Dir. 2003:10; Tilläggsdirektiv 2004:93).
Tillsättningen av övergripande och djupgående organisationsutredningar är ofta tecken på
reformvilja och handlingskraft men kan också tolkas som försök att fly obekväma och
påträngande ställningstaganden. Regeringen får andrum och möjligen viss ökad rörelsefrihet,
men risk finns också att den öppna och löpande debatten förtvinar, inte minst i riksdagen.
Alltför omfattande generella uppdrag till en kommitté kan leda till att akuta angelägna
reformer fördröjs i onödan. Ett stort projekt bör därför gärna etappindelas med vissa tidsramar
så att reformering inom de mest angelägna områdena kan påbörjas tidigt. Första uppgiften för
en utredning med övergripande direktiv har ofta blivit att ta itu med delreformer som av
tidsbestämda, konstitutionella eller politiska skäl måste särbehandlas omgående.
Risken för en dämpad offentlig debatt är särskilt stor om tillsättningen av utredning och
direktivskrivning varit föremål för långa förhandlingar och kompromisser mellan regeringen
och de etablerade riksdagspartierna. Detta har skett beträffande Grundlagsutredningen och
Ansvarskommittén. I riksdagen avslås numera motioner rörande rikets styrelse på löpande
band med hänvisning till pågående utredningsarbete i Grundlagsutredningen eller Ansvarskommittén.
De flesta motionsyrkanden avstyrks i sk förenklad form, när utskottet tagit
ställning till och avstyrkt dem tidigare under mandatperioden.
Enligt direktiven skall båda utredningarna stimulera en öppen offentlig debatt om sina
uppgifter, vilket också skett. Trycket på utredningarna och partierna att sträva efter samlande
lösningar kommer likväl att vara stort enligt den konsensustradition som hittills präglat
författningsdebatten och författningsreformerna efter statsskickets demokratisering.
Att två centrala utredningar fått vittgående direktiv att överväga och eventuellt föreslå en
radikalt ny territoriell indelning och nya institutionella former för samhällsorganisationen låter
nog lockande för många. Det betyder dock inte att man utan vidare kan börja på ruta ett,
oberoende av all tidigare kunskap och erfarenheter. Utredningsuppdraget leder ibland till
orimliga förväntningar på en utredning och kanske särskilt dess ordförande. Det finns
ödesmättade inslag i t ex den aktuella mediedebatten om Ansvarskommitténs uppgift att skapa
en helt ny samhällsmodell för Sverige, precis som om landet står inför en allvarlig kris eller
omedelbart sönderfall.
27