"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

Allmänna val skall hållas 2006, 2010 och 2014 med möjliga förändringar för de redan etablerade
politiska partiernas styrka och möjliga framgångar för eventuellt nya partier i riksdag och
kommunala församlingar. Valrörelserna och valutgången utgör normala osäkerhetsfaktorer
beträffande slutprodukten av alla utredningsprojekt. Förändringar beträffande utredningsarbetets
inriktning som följd av debatterna i valrörelsen och eventuella parlamentariska
konsekvenser av kommande riksdagsval försvårar alla prognoser och tidtabeller rörande den
svenska samhällsmodellens omstöpning.
Uppläggningen av utredningsarbetet förefaller i hög grad underlätta de etablerade partiernas
kända förmåga att undvika debatter i valrörelserna om EU-frågor.
EU OCH DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN
Tidtabellerna och planeringen för den konstitutionella översynen av styrelseskicket har redan
börjat rubbas. Efter kritik från kommunalrättsjurister i kommunförbundet “Sveriges kommuner
och landsting” har regeringen i april 2006 tillsatt en särskild utredare om en översyn av
kommunallagen rörande frågor om den kommunala kompetensen och kommunal samverkan
(Dir 2006:47). Kritikerna önskade en tydligare kommunallag för att rättsligt underlätta
kommunernas och landstingens växande engagemang för tillväxt och utveckling samt
mellankommunalt samarbete. EU:s regionala synsätt och samverkansformer för tillväxt mellan
stat-kommun-region-näringsliv ansågs inte ha tillräckligt stöd i kommunallagens
lokaliseringsprincip, principerna för kommunal näringsverksamhet och självkostnadsprincipen.
(DS 2005/29,30; 2006/10).
Enligt den juridiska kritiken innebär dagens oklara system att kommunerna satsar pengar på
sådant som egentligen är statens uppgift, att man startar verksamhet utanför kommunens
gränser och att otillåtet stöd ges till näringslivet, kort sagt att kommunallagen och EU-rätten
inte går i takt. Den politiska ledningen för Sveriges Kommuner och Landsting har inte
oreserverat instämt i kritiken utan framfört att det också kan vara en fördel för den kommunala
självstyrelsen att det finns en gråzon mellan norm och praxis, vilket ger viss rörelsefrihet.
Enligt direktiven för specialutredningen, som skall vara färdig 31/8 2007, skall utredaren
utforma generella riktlinjer för undantag från självkostnads- och lokaliseringsprinciperna,
analysera för- och nackdelar med kommuners och landstings möjligheter att finansiera statlig
verksamhet, tydliggöra utrymmet för kommuner och landsting att stödja näringslivet i
förhållande till svensk praxis och EG-rätten, utreda behovet och konsekvenserna av att tillåta
kommunal medfinansiering av EU:s strukturfonder samt utvärdera olika samverkansformer.
Översynen kommer juridiskt sett inte överraskande, men den aktualiserar en rad kommunalrättsliga
frågor om den kommunala kompetensen och EU-anslutningen som borde ha framgått
redan av Ansvarsutredningens direktiv. Under alla förhållanden måste utredningsarbetet
kompliceras av ytterligare en utredning, utan att de grundläggande förutsättningarna och
konsekvenserna för kommuner och landsting av bla EU-anslutningen klargörs.
Frågeställningen för översynen bör dock inte vara automatisk anpassning av den svenska
kommunallagen till EU-rätten utan en förutsättningslös prövning om kommunallagen skall
anpassas till EU-rätten eller tvärtom - med utgångspunkt från den svenska grundlagen.
31