"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

Genom reformen övertar staten ansvaret för gymnasieutbildningen från amtskommunerna. Gymnasieskolorna skall härefter drivas som ”egenägda institutioner”, finansierade efter ”taxametermodellen”: en bestämd ersättning per genomförd gymnasieutbildning. Hittills har amtskommunerna bedrivit en viss regionalpolitik via gymnasieskolan: man har upprätthållit gymnasieutbildning i glesbygden och delvis anvisat elever till närliggande skolor. Detta sätt att bedriva politik försvinner med reformen. När gymnasieskolorna skall konkurrera om eleverna tenderar det leda till en koncentration till stora skolor med möjligheter till många olika ämnesval. Som nämnts fler gånger ovan är reformen i många hänseenden i direkt strid med de idéer om lokalt självstyrelse som Europarådet har fastslagit som grundregler för ett gott lokalt självstyrelse och som Danmark har anslutit sig till. POLITISKA MOTIV BAKOM REFORMEN Ovan har jag hävdat att det inte sakligt sett finns något stort behov av en genomgripande reform. Det var också slutsatsen av den kommission, Uppgiftskommissionen, som regeringen tillsatte för att analysera hela den offentliga förvaltningen under perioden 1996-1999. Det finns därför skäl att ställa frågan: vilka politiska motiv kan ligga till grund för de politiska aktörernas beslut om en omfattande reform av hela den offentliga sektorn? Det Konservative Folkeparti (det ena regeringspartiet) har i många år velat lägga ner amtskommunerna, bl.a. på grund av att man önskat avskaffa en av de tre beskattningsnivåerna. Det är inte särskilt tydligt, vilka motiv Venstre (det andra regeringspartiet) har handlat utifrån - en del ledande politiker i partiet har kritiserat reformen for övergripande centralism. Ett uttalat motiv har varit att underlätta av utflyttning av kommunala service-uppgifter. Det har inte funnits något stort medborgarengagemang i debatten kring strukturreformen. Minst debatt har det varit kring nedläggningen av amtskommunerna. Detta kan möjligtvis förklaras av att sjukhusnedläggningar varit det problemområde som medborgarna diskuterat mest under de senaste 20 åren – och detta har inte gett amtskommunerna många anhängare. SLUTSATS Den strukturreform som blev antagen i juni 2005 och som träder i kraft per den 1 januari 2007 innebär en väsentlig centralisering i betydelse av en ökning av regeringens (inte riksdagens) direkta inflytande över kommunstyrelsernas arbete. Därmed förstärker reformen en utveckling som verkställts av skiftande regeringar från 1980 till 2005, men reformen utgör dock ett stort hopp framåt i det hänseendet. Däremot betyder inte reformen någon förstärkning av medborgarens rättsliga ställning i förhållande till kommunen. 79
REFERENSER Politiken (dagstidning) 28.08.2005: "Kommuner i kø til fattighjælp", "Borgmestre med tiggerstav". European Charter of Local Self-Government Strasbourg 15.X.1985 (Europarådet) Opgavekommissionens betænkning 1999 Strukturkommissionens betænkning 2004 (även på www.im.dk) Tidsskriftet Kommunen - många artiklar, bl.a. 10. marts 2005 "Nyt Danmarkskort med 271 kommuner reduceret til 99" Jonasen, Viggo (2004): Dansk Socialpolitik 1708-2004 E-utgåva www.dsh-aa.dk publikationer Tallberg, Pontus (red) (Region Skåne 2005): Självstyrelse på lokal och regional nivå Översättning från danska Anna Svartbeck Lilja 80
Page 2 and 3:
DOKUMENTATION PERSPEKTIV PÅ LOKAL
Page 4:
FÖRORD Den 20 april 2005 presenter
Page 8 and 9:
REFERAT SEMINARIUM KRING BOKEN PERS
Page 10 and 11:
Gunnel Gustafsson: ”Det är möjl
Page 12 and 13:
Han menade att boken innehöll fler
Page 14 and 15:
”Å andra sidan, om man skrapar p
Page 16 and 17:
Gunnel Gustafsson inledde med att s
Page 18:
Gunnar Wetterberg undrade för sin
Page 21 and 22:
SACO hävdade att Sverige bara har
Page 23 and 24:
Regionaliseringsmotståndare därem
Page 25 and 26:
forskningen och tusentals erfarenhe
Page 27 and 28:
Inte heller i det decentraliserade
Page 29 and 30: En noggrann analys av Grundlagsutre
Page 31 and 32: De seriösa försök som nu görs a
Page 33 and 34: I detta sammanhang prövas otvivela
Page 35 and 36: EU-MEDLEMSKAPETS RAMAR OCH KOMMUNAL
Page 37 and 38: I EU-sammanhang är egentligen hela
Page 39 and 40: och finansiera tjänster av allmän
Page 41 and 42: Att länsdemokratiutredningens för
Page 43 and 44: 1977 års kommunallag reviderades r
Page 45 and 46: Den nya ansvarsfördelningen har s
Page 47 and 48: Trots stora ansträngningar och liv
Page 49 and 50: esultat av framsynt regional planer
Page 51 and 52: SUMMERING Ansvarskommitténs delbet
Page 53 and 54: I Skandinavien med två folkvalda n
Page 55 and 56: Det finns anledning att erinra om r
Page 57 and 58: votering enligt majoritetsmetoden.
Page 59 and 60: SOU 2000:85 Regionalt folkstyre och
Page 61 and 62: Nilsson, Tom Till vilken nytta? Om
Page 63 and 64: Men unicitet innebär inte alltid a
Page 65 and 66: Figur 1 Sverige enligt EU:s NUTS2-i
Page 67 and 68: spridningseffekter också till övr
Page 69 and 70: Figur 2 Marknadskompletterande insa
Page 71 and 72: STATENS ANSVAR Den globala speciali
Page 73 and 74: UTVECKLING AV DANSK KOMMUNAL STYRNI
Page 75 and 76: Staten skulle via lagstiftning och
Page 77 and 78: En snabbt arbetande Strukturkommiss
Page 79: 2. Lagarna inskränker alltså komm
show all

"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?