"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

utbyte av olika projekt lär kommuner i olika medlemsländer av varandra i former som kan bli
reellt styrande. Syftet är inte att åstadkomma formella regleringar på EU-nivå utan identifiering
av lösningar på gemensamma problem, varefter medlemsländerna själva väljer hur de vill
omsätta detta på nationell nivå. Kanske kommer den öppna samordningsmetoden att i hög
grad ersätta fördrag och konstitution, om beslut rörande en ny konstitution för EU skulle dröja.
EU:s betydelse för den svenska kommunala självstyrelsens utformning i framtiden kan inte nog
understrykas. En konkretiserad debatt om dessa frågor som lyfter problemen till ytan istället för
att dölja dem och som ökar vår kunskap är därför viktig. I förslaget till EU-konstitution
föreslogs att de nationella parlamenten skulle få en begränsad uppgift som övervakare av
subsidiaritetsprincipens tillämpning i EU-processen. Detta kan jämföras med kraven i Sverige
på ökat grundlagsskydd för den kommunala självstyrelsen.
Många beslut av EU som väcker stor uppmärksamhet är inte konkreta udda beslut av något
EU-organ utan innebär bara en automatisk tillämpning av någon av EU-stadgans fyra
grundläggande friheter. Härvidlag har EG-domstolens roll blivit särskilt betydelsefull genom
domstolens egenmäktiga precisering och de-factoutvidgning av den inre marknadslagstiftningens
utsträckning. Debatten bör därför fokuseras till EU:s grundläggande principer.
EU:S TJÄNSTEDIREKTIV
I förslaget till EU-konstitution föreslog EU-kommissionen ett tjänstedirektiv, som skulle
underlätta och möjliggöra rörligheten och konkurrensen beträffande tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse inom EU. Därmed skulle den inre marknaden fungera för tjänstesektorn,
och ett medlemsland skulle inte kunna hindra sina medborgare från att välja en utländsk
leverantör. Påverkad av inte minst en kraftfull facklig oppositionsrörelse mot det ursprungliga
direktivförslaget har Europaparlamentet för sin del uttalat, att svensk arbetsrätt och svenska
kollektivavtal ska gälla när utländska företag arbetar i Sverige.
Mindre engagemang och medialt intresse har mobiliserats när det gäller tjänstedirektivets
konsekvenser för kommuner och landsting. Kommunförbunden och enskilda kommuner och
landsting har framfört synpunkter och varnat för att området och underlaget för kommunal
självstyrelse skulle radikalt minska om kommissionens tjänstedirektiv skulle tillämpas fullt ut. I
kommentarer till det konstitutionella fördraget räknades till tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse post, el, vatten, kommunikationer, avfallshantering, renhållning, miljövård, fastigheter
med mera, vilka alla har stor betydelse för den kommunala sektorn men som således skulle
utsättas för konkurrens.
Sveriges Kommuner och Landsting påpekade i remissyttrande om förslaget till EU-konstitution
(Landstingsförbundets styrelse, A 05:13, 2005-03-18) att gränsdragningen mot det vidare
begreppet tjänster i allmänhetens intresse långtifrån var klar. Kommunförbundet krävde stor
vaksamhet mot att sociala tjänster i just allmänhetens intresse skulle ingå i tjänstebegreppet och
omfattas av den inre marknadens regelsystem. Det fanns ingen anledning menade SKL att
tilldela EU ytterligare rättsliga befogenheter inom området sociala tjänster av allmänt intresse,
exempelvis hälso- och sjukvård och social omsorg. SKL motsatte sig ramlagstiftning på området
och ville bevaka de lokala och regionala myndigheternas möjlighet att tillhandahålla, beställa
37