"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

En noggrann analys av Grundlagsutredningens och Ansvarskommitténs direktiv ger vid
handen att utredningarna - uttalat eller outtalat - har många undantag från sina övergripande
uppgifter eller skall ta hänsyn till förutsättningar, som balanserar de stora förväntningarna.
UTREDNINGSDIREKTIVEN
En grundläggande faktor som börjat uppmärksammas, är att medlemskapet i EU klavbinder
utredningsarbetet hårdare än vad direktivskrivarna öppet medger. Grundlagsutredningens
direktiv, tonar ner den konstitutionella betydelsen av Sveriges anslutning till EU. Den något
äldre Ansvarskommitténs direktiv däremot är något mer öppna för vikten av att penetrera
frågan om EU-anslutningen, belysa aktuella utvecklingstendenser inom EU och överväga EU:s
konsekvenser för de svenska kommunerna och landstingen.
Grundlagsutredningens direktiv hänvisar kortfattat till Riksdagskommittén, som skall överväga
och föreslå nödvändiga författningsändringar för att effektivisera och tydliggöra riksdagens
medverkan i EU-samarbetet och integrera EU-frågorna med det sedvanliga riksdagsarbetet.
Mot denna bakgrund undantas anmärkningsvärt nog från Grundlagsutredningens uppdrag
bestämmelserna i RF:s tionde kapitel om förhållandet till andra stater och mellanfolkliga
organisationer. Substansen i Sveriges relationer till EU och eventuella fördragsändringar, skulle
därmed närmast vara tabu att överväga i den pågående författningsöversynen.
Grundlagsutredningen skall enligt sina direktiv göra en samlad översyn av regeringsformen i
syfte att stärka och fördjupa folkstyrelsen, öka medborgarnas förtroende för demokratin och
höja valdeltagandet. Utredningen har vida ramar för sitt arbete och bör vara oförhindrad att ta
upp alla frågor som hör till kommitténs frågeställningar. Det betonas dock att det inte är fråga
om att genomföra “någon total författningsreform”. Uppdraget omfattar således inte de
grundläggande principerna för statsskicket i regeringsformens inledande bestämmelser “och
inte heller det förhållandet att Sverige är en monarki.
Med denna intressanta och neutrala kompromissformulering får således den politiskt maktlösa
monarkin något av en officiell konstitutionell varubeteckning i vår parlamentariska författning -
inte som hörande till statsskickets grunder utan som ett “förhållande”! Om det sedan är så
logiskt att hoppa över hela femte kapitlet i regeringsformen om statschefen vid en generell
översyn av författningen, inklusive regeringsbildningen, må vara en öppen fråga
I Grundlagsutredningens direktiv uppräknas översyn av valsystemet, regeringsbildningsprocessen
och relationerna riksdag–regering i övrigt, folkomröstningsinstitutet, förbättrat
skydd för mänskliga fri- och rättigheter liksom ökad öppenhet vid tjänstetillsättningar.
Frågorna om lagprövning och eventuellt behov av en författningsdomstol berörs liksom
domstolarnas roll i det konstitutionella systemet, och möjligen också deras förhållande till EGdomstolen
och Europadomstolen. Därmed skulle de allmänna domstolarna i Sverige kunna ges
en ny konstitutionell dimension, bundna som de hittills varit att enbart döma och tillämpa
lagstiftningen. Risken för politiserande domstolar bör inte förglömmas.
28