"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

KOMMUNAL SJÄLVSTYRELSE I DANMARK 1803-2006 – MELLAN DECENTRALISERING OCH CENTRALISM VIGGO JONASEN CAND.SCIENT.POL., LEKTOR EMER. KOMMUNAL SJÄLVSTYRELSE I DANMARK – FRÅN CENTRALISERING VIA DECENTRALISERING TILL RE-CENTRALISERING. Kommunal självstyrelse anses av många som en central värdering i europeisk politik. Europarådet har antagit en konvention om kommunal självstyrelse (1985). Konventionen gäller kommunalt självstyrelse på det som i Danmark kallas primärkommunal nivå och amtskommunal nivå. Konventionen är inte någon grundlag – men den anger ändå några grundregler, som länderna förväntas leva upp till. Bland dessa grundregler finns, • att de offentliga uppgifterna först och främst skall utföras av de valda organen så nära medborgarna som möjligt, • att de lokala självstyrelseenheterna skall ha reellt självstyrelse inom ramen för deras uppgiftsområden, och • att de skall ha tillräckligt med egna medel för uppgifternas lösning, inbegripet rätt att uppbära lokal skatt. Det sägs att begränsningar i det lokala självstyret endast bör ske på laglig grund – inte på grund av sidoordnade organs oreglerade beslut. Det verkar i övrigt som om konventionen är präglad av övervägandena i den danska kommunreformen från 1970. Dansk kommunal självstyrelse kan traditionellt beskrivas utifrån tre dimensioner: • en organisation, som leds av lokalt valda representanter, • ett bestämt antal uppgifter, delvis lagstadgade, delvis initierade på lokalt initiativ och utan laglig grund • en finansiering, baserad huvudsakligen på kommunal skattskrivning (”kommunernas rätt att själva beskatta”), och eventuellt på överföring av statliga medel till kommunerna. 71
UTVECKLING AV DANSK KOMMUNAL STYRNING FRAM TILL 1970: FRÅN DECENTRALISERAD UPPGIFTSLÖSNING TILL CENTRALISERAD Den danska kommunala styrningen har sin grund i enväldets Fattiglag från 1803 och Lag om allmän folkskola från 1814. Dessa lagar påbjöd upprättande av fattigkommissioner och skolkommissioner i de enskilda socknarna (landskommunerna). Kommissionerna bestod av några ”självskrivna” medlemmar, med sockenprästen som ordförande, och några valda medlemmar. Kommissionerna skulle besluta om tilldelning och utbetalning av fattighjälp, och om upprättande och drift av skola, inkluderande lön till lärare, och äskande av bidrag till skolans drift. I städerna (köpingarna) bibehöll man en medborgarrepresentation. Under tiden 1837-42 samlades landskommunernas kommissioner till ett direktvalt sockenföreståndarskap som hade samma uppgifter, men som kunde uppbära en samlad kommunalskatt – alltså inte längre en ”fattigskatt” och en ”skolskatt”. Samtidigt upprättades för de större länen amtsråd, med ansvar för sjukhusvård och regionala vägar. Amtsråden var indirekt valda, av representanter för landskommunerna. Grundlagen från 1849 innehåller en § 96 om kommunal styrning: ”Kommunernas rätt till att, under statlig tillsyn, självständigt styra sina angelägenheter skall regleras genom lag”. Denna formulering avspeglar en politisk uppfattning om vikten av kommunernas självständighet. Man kan alltså säga att åren 1803 till 1849 medförde en medvetenhetsutveckling: från att de kommunala uppgifterna varit en börda, pålagda av regeringen, till att de blir en närmast egendomsliknande rättighet för kommunerna. Grundlagen från 1953 har samma formulering, med bara ett något mer modernt språkbruk. Den kommunala styrningens utveckling i Danmark från 1803 och till 1970 kan karaktäriseras av att 1) alltfler uppgifter tas an av kommunerna, 2) alltfler uppgifter överförs enligt lag till kommunerna, 3) en växande del av de kommunala uppgiftslösningarna sker efter direkt statligt godkännande, och 4) en växande del av finansieringen sker genom statlig ersättning till kommunerna. En viktig aspekt på utvecklingen har varit att staten påtagit sig att ersätta en mindre eller större del av uppgiftsfinansieringen om kommunen påtagit sig att utföra den. Man skulle kunna säga att riksdagen förklarade det som önskvärt att kommunerna upprättade bibliotek, byggde vägar, anställde lärare och ordnade skolbespisning, inrättade kommunal barntandvård samt etablerade barnomsorg och äldreboenden. De kommuner som (frivilligt) följde riksdagens önskemål fick en viss procent av kostnaderna för uppgifterna täckta. Men det förblev frivilligt för kommunstyrelserna att påta sig uppgifterna. Och de kommunstyrelser som beslöt att avstå från sådana utgifter var tvungna att förklara för sina väljare varför de gjorde så och därmed löpa risken att väljarna avsatte dem vid nästkommande val. 72
Page 2 and 3:
DOKUMENTATION PERSPEKTIV PÅ LOKAL
Page 4:
FÖRORD Den 20 april 2005 presenter
Page 8 and 9:
REFERAT SEMINARIUM KRING BOKEN PERS
Page 10 and 11:
Gunnel Gustafsson: ”Det är möjl
Page 12 and 13:
Han menade att boken innehöll fler
Page 14 and 15:
”Å andra sidan, om man skrapar p
Page 16 and 17:
Gunnel Gustafsson inledde med att s
Page 18:
Gunnar Wetterberg undrade för sin
Page 21 and 22: SACO hävdade att Sverige bara har
Page 23 and 24: Regionaliseringsmotståndare därem
Page 25 and 26: forskningen och tusentals erfarenhe
Page 27 and 28: Inte heller i det decentraliserade
Page 29 and 30: En noggrann analys av Grundlagsutre
Page 31 and 32: De seriösa försök som nu görs a
Page 33 and 34: I detta sammanhang prövas otvivela
Page 35 and 36: EU-MEDLEMSKAPETS RAMAR OCH KOMMUNAL
Page 37 and 38: I EU-sammanhang är egentligen hela
Page 39 and 40: och finansiera tjänster av allmän
Page 41 and 42: Att länsdemokratiutredningens för
Page 43 and 44: 1977 års kommunallag reviderades r
Page 45 and 46: Den nya ansvarsfördelningen har s
Page 47 and 48: Trots stora ansträngningar och liv
Page 49 and 50: esultat av framsynt regional planer
Page 51 and 52: SUMMERING Ansvarskommitténs delbet
Page 53 and 54: I Skandinavien med två folkvalda n
Page 55 and 56: Det finns anledning att erinra om r
Page 57 and 58: votering enligt majoritetsmetoden.
Page 59 and 60: SOU 2000:85 Regionalt folkstyre och
Page 61 and 62: Nilsson, Tom Till vilken nytta? Om
Page 63 and 64: Men unicitet innebär inte alltid a
Page 65 and 66: Figur 1 Sverige enligt EU:s NUTS2-i
Page 67 and 68: spridningseffekter också till övr
Page 69 and 70: Figur 2 Marknadskompletterande insa
Page 71: STATENS ANSVAR Den globala speciali
Page 75 and 76: Staten skulle via lagstiftning och
Page 77 and 78: En snabbt arbetande Strukturkommiss
Page 79 and 80: 2. Lagarna inskränker alltså komm
Page 81: REFERENSER Politiken (dagstidning)
show all

"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?