"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

Genom reformen övertar staten ansvaret för gymnasieutbildningen från amtskommunerna.
Gymnasieskolorna skall härefter drivas som ”egenägda institutioner”, finansierade efter
”taxametermodellen”: en bestämd ersättning per genomförd gymnasieutbildning. Hittills har
amtskommunerna bedrivit en viss regionalpolitik via gymnasieskolan: man har upprätthållit
gymnasieutbildning i glesbygden och delvis anvisat elever till närliggande skolor. Detta sätt att
bedriva politik försvinner med reformen. När gymnasieskolorna skall konkurrera om eleverna
tenderar det leda till en koncentration till stora skolor med möjligheter till många olika
ämnesval.
Som nämnts fler gånger ovan är reformen i många hänseenden i direkt strid med de idéer om
lokalt självstyrelse som Europarådet har fastslagit som grundregler för ett gott lokalt
självstyrelse och som Danmark har anslutit sig till.
POLITISKA MOTIV BAKOM REFORMEN
Ovan har jag hävdat att det inte sakligt sett finns något stort behov av en genomgripande
reform. Det var också slutsatsen av den kommission, Uppgiftskommissionen, som regeringen
tillsatte för att analysera hela den offentliga förvaltningen under perioden 1996-1999.
Det finns därför skäl att ställa frågan: vilka politiska motiv kan ligga till grund för de politiska
aktörernas beslut om en omfattande reform av hela den offentliga sektorn?
Det Konservative Folkeparti (det ena regeringspartiet) har i många år velat lägga ner
amtskommunerna, bl.a. på grund av att man önskat avskaffa en av de tre beskattningsnivåerna.
Det är inte särskilt tydligt, vilka motiv Venstre (det andra regeringspartiet) har handlat utifrån -
en del ledande politiker i partiet har kritiserat reformen for övergripande centralism. Ett uttalat
motiv har varit att underlätta av utflyttning av kommunala service-uppgifter.
Det har inte funnits något stort medborgarengagemang i debatten kring strukturreformen.
Minst debatt har det varit kring nedläggningen av amtskommunerna. Detta kan möjligtvis
förklaras av att sjukhusnedläggningar varit det problemområde som medborgarna diskuterat
mest under de senaste 20 åren – och detta har inte gett amtskommunerna många anhängare.
SLUTSATS
Den strukturreform som blev antagen i juni 2005 och som träder i kraft per den 1 januari 2007
innebär en väsentlig centralisering i betydelse av en ökning av regeringens (inte riksdagens)
direkta inflytande över kommunstyrelsernas arbete. Därmed förstärker reformen en utveckling
som verkställts av skiftande regeringar från 1980 till 2005, men reformen utgör dock ett stort
hopp framåt i det hänseendet. Däremot betyder inte reformen någon förstärkning av
medborgarens rättsliga ställning i förhållande till kommunen.
79