Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Från vissa vapensystem, som används för att slå ut elektronik i flygplan, utstrålar det så starka mikrovågsfält att
det sägs kunna ramla ner "stekta sparvar från skyn". För fredliga ändamål används inte fullt så kraftig strålning.
Strålningsenergi i mikrovågsområdet (10 MHz - 150 GHz) används t ex ibland för torkning av vatten- och
fuktskador i byggnader. Intensiteten på denna strålning är av sådan styrka att den kan orsaka direkta och
bestående skador på människor och djur. 8
Radarn används i olika sammanhang och arbetar oftast inom frekvensområdet 1-10 GHz. Det finns radar för
hastighetsövervakning av biltrafik, flygradar, väderradar och radar i satelitkommunikationssystem samt olika
militära system. En typisk trafikradar avger cirka 10 mW/m 2 på 10 meters avstånd. 9
Det finns många utrustningar som arbetar med höga effekter av elektromagnetisk strålning vid frekvenser runt 27
MHz. Vid flera olika industriella tillämpningar används radiofrekvent energi för uppvärmningsändamål. Exempel
på apparater som används för detta är induktionsvärmare, limtorkar, plastsvetsmaskiner samt olika ugnar.
Plastsvetsmaskiner används t ex för att sammanfoga plastfolie till produkter som lastbilskapell, presenningar och
regnkläder. I en svensk undersökning har det mätts upp vilken exponering arbetare vid dessa svetsmaskiner
utsätts för. Man upptäckte strålningstätheter upp mot 19 kW/m 2 i arbetarens händer. För medicinsk
värmebehandling används också kortvågsapparater som arbetar på frekvenser runt 27 MHz och
mikrovågsapparater på frekvenser runt 2,45 GHz. 10
4.2 Lågfrekventa fält
4.2.1 Bakgrundsfält i vår närmiljö
Även om det jordmagnetiska fältet i huvudsak är statiskt förekommer det variationer av flödestätheten beroende
av påverkan från rymden. Jorden påverkas i första hand av laddade partiklar som transporteras hit från solen.
Denna transport brukar benämnas solvinden. Olika faktorer gör att solvinden varierar i styrka med tiden. Då
starka solvindar kommer i kontakt med jordens magnetfält uppkommer det optiska himlafenomen som norr- eller
sydsken i närheten av de jordmagnetiska polerna.
Genom att studera de svarta fläckar som finns på solytan har man lyckats konstatera att solens aktivitet varierar
över en 11-årsperiod. Vid ett solfläcksmaximum, det vill säga då solen är som mest aktiv, utsändes en extra
kraftig solvind som kraftigt kan påverka det jordmagnetiska fältet. Som mest varierar jordens magnetfält med
omkring 0,5 µT. Särskilt i stora strömslingor – som elnät eller järnvägsnät - kan denna fältförändring ge upphov
till stora inducerade strömmar. Vid ett solfläcksmaxima 1989 slogs t ex hela Quebecs elförsörjning ut i nio
timmar. Den normala variationen av den naturliga flödestätheten ligger dock på omkring 0,01 µT inom det
extremt lågfrekventa området. 11
Bakgrundsfält i vår miljö genereras också av mänskligt konstruerade källor, och vi exponeras därför normalt sett
för högre fält än de naturliga. Den tyska strålskyddsmyndigheten har undersökt vilken exponering för magnetfält
som befolkningen i allmänhet utsätts för. Undersökningen omfattade 2.000 individer som utgjorde ett
representativt tvärsnitt av befolkningen i Tyskland. Resultatet visade på en genomsnittlig dagsexponering på 0,1
µT. De uppmätta värdena varierade dock mellan olika personer beroende på om de bodde i centralort, på landet,
nära kraftledning etc. 12
I Sverige anses medianvärdet för magnetfält i bostäder lokaliserade till större städer vara cirka 0,1 µT. Det
elektriska fältet brukar ligga på 1-10 V/m. I mindre städer och på landsbygden är värdena ungefär hälften. Totalt
sett beräknar man att 0,5% av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2 µT. Exponeringen i arbetsmiljön
ligger ofta på samma nivåer, men det finns också många arbetsplatser med betydligt högre magnetfält. Den
genomsnittliga exponeringen, av arbetare, för lågfrekventa magnetfält har uppskattats till cirka 0,2 µT. 13
4.2.2 Människokroppens elektricitet
Då laddade partiklar i form av joner eller elektroner kommer i rörelse uppstår det, som bekant, elektriska
8 SSI, 1997b
9 Suess et al, 1989 s.122
10 Hansson Mild et al, 1987 s.5ff och AFS 1987:2 s.9
11 Suess et al, 1989 s.182 och Engström, 1999
12 Rehfuess, 2000 s.15
13 Arbetarskyddsstyrelsen et al, 1996 s.4 och Bergqvist et al, 1999, bilaga 1, s.4
Sidan 13 av 62