Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

More documents

Recommendations

Info

5 Biologiska risker 5.1 Introduktion Ett elektromagnetiskt fält har den egenskapen att det utövar kraftpåverkan på laddade partiklar. Av denna anledning är det uppenbart att sådana fält har potential att påverka biologiska system. I människor, djur och växter förekommer det laddade partiklar i form av joner och fria elektroner. Dessa laddade partiklar deltar i praktiskt taget alla biokemiska processer och fyller en viktig funktion i biologiska system. Cellens kommunikation med sin omgivning styrs t ex av en jontransport genom dess membran. Ibland kan vi känna av fälten rent fysiskt. Vid bärplockning under en kraftledning kan det t ex uppkomma lätta stick i fingertopparna. Håller man armen nära bildskärmen till TV-apparaten kan också armens hår resa sig. Vi är alla mer eller mindre känsliga för sådana biologiska effekter. Tillfällig exponering för denna typ av fält anses dock, normalt sett, inte medföra några hälsorisker. De risker för människors hälsa och miljön som fälten ger upphov till är beroende av olika faktorer. Fältstyrkan och exponeringstiden är två viktiga parametrar i detta sammanhang. Fältens växelverkan med en organism är också frekvensberoende. I denna framställning kommer därför beskrivningen av de biologiska riskerna att uppdelas i olika avsnitt efter fältens frekvens. Då det gäller elöverkänslighet brukar dock diskussionen föras oberoende av frekvens. Denna problematik kommer därför att redovisas i ett särskilt kapitel. Det finns vissa risker med exponering för elektromagnetiska fält som vi har god kännedom om. Den termiska effekten är den effekt som är mest välkänd. Alla som använt en mikrovågsugn vet att elektromagnetiska mikrovågsfält kan värma upp en kropp. För att den termiska effekten skall uppkomma behöver dock fältstyrka och exponeringstid ställas in på vissa nivåer. Vi vet också att nervsystemet bygger på elektricitet. Om intensiteten på ett externt fält är tillräckligt hög kan det därmed påverka nervsystemets funktion. Denna effekt är säkerställd genom laborativa experiment. Då det gäller denna typ av akuta effekter har vi bra kontroll över vid vilka fältstyrkor och frekvenser negativa hälsoeffekter börjar uppträda. Det är på denna information de internationella rekommendationerna om riktvärden baserar sig. En parameter som dock inte har beaktats då dessa gränser fastställts är längre exponeringstider. Det finns också risker med långvarig exponering för svaga elektromagnetiska fält. Här handlar det dock inte om helt säkerställda risker, utan mer om en viss grad av sannolikhet för negativa effekter. Det finns många statistiskt säkerställda studier som visar på hälsorisker, men ofta är det så att de resultat olika forskargrupper presenterar inte är helt samstämmiga. Medicinsk expertis brukar också ange att orsaksmekanismerna är okända. Det finns dock flera intressanta hypoteser som ger möjliga förklaringsmodeller. Den omständigheten att elektricitet fyller en viktig funktion i levande organismer innebär givetvis en möjlighet till påverkan även av svaga externa fält. Livet på jorden har också under lång tid utvecklats under en miljö bestående av ett jordmagnetiskt fält och annan naturlig elektromagnetisk strålning. Frågan är på vilket sätt evolutionen påverkat livet med anledning av detta? Efter olika studier vet vi att vissa djurarter orienterar sig efter det jordmagnetiska fältet. Vi vet också att dessa djurarter, liksom människan, innehåller magnetiskt material i form av magnetit. Detta material fungerar utmärkt som en detektor för magnetfält. En teori är därför att vi utvecklat olika funktioner som bygger på känslighet för externa magnetfält i olika avseenden, vilka kan störas av mänskligt förorsakade fält. Det har också upptäckts att elektromagnetiska fält, under vissa betingelser, ger upphov till biologiska effekter som kan förklara de sjukdomar långtidsexponering misstänks ge upphov till. Här finns det flera intressanta hypoteser som undersöks i syfte att få ytterligare kunskap om orsakssambanden. 5.2 Undersökningsmetodik 5.2.1 Jämförelse mellan olika metoder Innan vi går närmare in på de forskningsresultat som finns inom området, bör några saker nämnas om den metodik forskarna använder. Detta behövs för förståelse av de värderingar som görs. Inte minst vid en rättslig Sidan 18 av 62
tillämpningen av försiktighetsprincipen är det av betydelse att känna till förutsättningarna för de uttalanden som görs i utlåtanden av medicinsk expertis. För att undersöka riskerna med exponering för elektromagnetiska fält används flera typer av metoder som alla har sina för- och nackdelar. De metoder som används är främst epidemiologiska studier, djurförsök och så kallade in-vitro studier där det görs laborativa experiment på cellnivå. I epidemiologiska undersökningar studeras förekomsten av olika sjukdomar i befolkningen samt faktorer som påverkar denna förekomst. Syftet är att finna samband mellan sjukdomar och exponering för faktorer som exempelvis elektromagnetiska fält. En nackdel med denna metod är dock att den har svårt att detektera små effekter, vilket det ofta är fråga om då det gäller exponering för svaga elektromagnetiska fält. Det är svårt att skilja små effekter från inga effekter alls. Avsaknaden av resultat behöver inte betyda att ett orsakssamband saknas utan kan också betyda att mätmetoden inte är tillräckligt tillförlitlig för att detektera sambandet. Epidemiologiska studier utgör dock i regel den enda möjligheten att studera samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoeffekter direkt hos människan. Visserligen görs det också vissa laboratorieexperiment med frivilliga försökspersoner, men då handlar det bara om att undersöka sådana biologiska effekter som inte anses kunna vara skadliga för hälsan. En annan nackdel med epidemiologiska studier är också att resultatet endast bygger på ett statistiskt samband mellan exponering och sjukdom, vilket inte behöver vara det samma som att exponeringen är den verkliga orsaken till hälsoeffekten. Laborativa in-vitro-studier av celler syftar till att klarlägga underliggande mekanismer som sammanbinder exponering med biologiska effekter. I förhållande till denna typ av cellstudier är laborativa in-vivo-studier med olika arter av försöksdjur mer relaterade till en verklig livssituation. Ofta är det dock vanskligt att översätta resultatet från djurstudier på människor, eftersom doser och känslighet kan variera. Ett vanligt problem inom området är att när en eller flera undersökningar visat på någon biologisk effekt har andra forskargrupper försökt upprepa experimentet utan att komma fram till samma resultat. En orsak till detta kan vara små, till synes obetydliga, fel eller olikheter i metodik och laboratorieuppställningar. Resultatet av ett experiment på en råtta kan t ex påverkas av om råttan under försöket utsätts för en miljö som stressar den på ett annat sätt än genom påverkan av elektromagnetiska fält. 5.2.2 Mer om epidemiologiska studier Epidemiologiska studier kan göras på olika sätt beroende på omständigheterna i den aktuella situationen. Den klart vanligaste metoden som används för att undersöka effekterna av elektromagnetiska fält är dock fallkontrollundersökningen. Denna metod innebär att det ur en population väljs ut en fallgrupp och en kontrollgrupp. Fallgruppen består av individer som har den sjukdom som skall undersökas och kontrollgruppen består av individer som inte har denna sjukdom. Därefter insamlas exponeringsdata och en jämförelse görs mellan exponeringen för fall och kontroller. Det mått som brukar användas för att jämföra sjukligheten hos exponerade och oexponerade individer betecknas relativ risk. Den relativa risken anger förhållandet i antalet sjukdomsfall bland de som exponerats för fälten och de som inte exponerats för fälten. Om den relativa risken är större än 1 kan det alltså vara så att fälten ökar risken för att utveckla sjukdomen. Ett mått på sannolikheten för resultatets korrekthet är statistisk signifikans. En sannolikhet om 95% för att resultatet är korrekt är den tröskel för signifikans som används i de flesta studier inom området. Ibland, t ex då det gäller barnleukemi, kan en sjukdom vara så sällsynt att det blir svårt att finna tillräckligt många sjukdomsfall, vilket kan vara en orsak till att resultatet blir statistiskt osäkert. Det kan även finnas förväxlingsfaktorer som påverkar analysen av resultatet. I en svensk studie över plastsvetsarbetare, vilka exponeras för höga elektromagnetiska fält, har man t ex funnit att 30% av svetsarna hade ögonskador mot endast 10% av de personer i studien som hade andra arbetsuppgifter. Den relativa risken var alltså 3. Här gick det dock inte att dra några säkra slutsatser om att fälten orsakat ögonskadorna, eftersom även flyktiga kemiska ämnen som avges från plasten kan ge upphov till ögonskador. 32 Fynden i en studie måste först och främst beaktas mot bakgrund av hur väl forskarna lyckats kontrollera olika felkällor. Det finns även andra kriterier som brukar användas vid utvärderingen av om det finns ett 32 Hansson Mild et al, 1987 s.41f Sidan 19 av 62
Page 1 and 2: Juristfirman Unité Adress: Kyrkoga
Page 3 and 4: Sammanfattning De biologiska effekt
Page 5 and 6: 1 Inledning 1.1 Presentation av äm
Page 7 and 8: 2 Övergripande strålskyddsarbete
Page 9 and 10: Figur 1. Det elektromagnetiska str
Page 11 and 12: effekten som är av intresse. En st
Page 13 and 14: Från vissa vapensystem, som använ
Page 15 and 16: Spänning Strömtäthet EKG 1 mV mA
Page 17: gnisturladdning som vi själva orsa
Page 21 and 22: °C anses kunna ge negativa hälsoe
Page 23 and 24: En aktuell studie som visat på ick
Page 25 and 26: elektriska fälten dämpas av såv
Page 27 and 28: Jonparametrisk resonans är en för
Page 29 and 30: skulle kunna vara en sådan kritisk
Page 31 and 32: 5.5.1 Allmänt Ett statiskt magnetf
Page 33 and 34: Då det gäller sådana likströmsk
Page 35 and 36: På senare tid har hypotesen återi
Page 37 and 38: Inom EU använder man sig av flera
Page 39 and 40: Om EU tillträtt ett internationell
Page 41 and 42: joniserande strålning. Om en verks
Page 43 and 44: dock om exponering för fält som l
Page 45 and 46: hälsoskyddslagen om att flytta en
Page 47 and 48: detaljerade regler för begränsade
Page 49 and 50: Jag har funnit fem avgöranden där
Page 51 and 52: asradiostation har avslagits på gr
Page 53 and 54: Förarbetena ger dock ingen ledning
Page 55 and 56: ohälsa eller olycksfall. Bestämme
Page 57 and 58: Arbetsgivarens ekonomiska situation
Page 59 and 60: 7 Slutsatser Försiktighetsprincipe
Page 61 and 62: 8 Referenser 8.1 Offentligt tryck K

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?