Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

ehöva bekosta åtgärder för att minska magnetfältsexponeringen. Vid en bedömning enligt PBL borde alltså
samma riktvärde tillämpas som vid prövningar enligt ellagen. Som vi återkommer till senare används riktvärdet
0,2 µT i den senare tidens praxis i ärenden om nätkoncession. 156
6.4.5.3 Bygglov för transformatorstationer
Då det gäller bygglov för en källa som alstrar elektromagnetiska fält till sin omgivning är situationen en annan än
då en fastighetsägare själv önskar uppföra en byggnad i närheten av exempelvis en kraftledning. I bygglovsfrågor
rörande transformatorstationer är det ofta grannarna som motsätter sig byggnationen, eftersom de känner oro för
hälsoriskerna.
Länsrätten i Stockholms län tog under 1999 ställning i ett bygglovsärende där frågan var om magnetfältet
från en transformatorstation var acceptabelt med tanke på närboendes hälsa. 157 Byggnadsnämnden i
Vaxholms kommun hade beviljat bygglov, medan länsstyrelsen hade undanröjt detta beslut efter ett
överklagande. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut med att magnetfältet beräknades till över 0,2 µT vid
tomtgräns till en villafastighet. Energibolaget överklagade och anförde bland annat att magnetfältet från
transformatorstationen skulle komma att understiga 0,2 µT inne i bostadshuset. Länsrätten delade dock
länsstyrelsens bedömning att anläggandet av transformatorstationen i fråga skulle stå i strid med
bestämmelserna i PBL 3:2. Överklagandet avslogs därför. Energibolaget avstod från att föra processen
vidare till kammarrätten.
6.4.5.4 Bygglov för mobiltelefonimaster
Hösten 1999 prövade regeringsrätten ett par beslut rörande bygglov för uppförande av mast för
mobiltelefoni. 158 I bägge fallen hade besluten överklagats av närboende som var elöverkänsliga. Deras
bostäder hade, med gott resultat, elsanerats för att minimera de elektromagnetiska fälten. Uppförandet av
masten befarades nu, av de klagande, att öka exponeringen för pulsade mikrovågsfält i bostaden på ett
sådant sätt att de skulle tvingas flytta. Yrkandet om att besluten om bygglov skulle upphävas grundade sig
bland annat på PBL 2:3 och 3:2. 159 Överklagandena har dock fått avslag i samtliga instanser. Regeringen
har i sin motivering främst hänvisat till två utlåtanden från SSI och Socialstyrelsen. SSI hade beräknat
exponeringen för radiofrekventa fält på de aktuella fastigheterna. I ett av fallen konstaterades att den
planerade radiomasten skulle ge upphov till ett tillskott på 4 - 14 % för de radiofrekventa fälten. I det
andra fallet handlade det endast om ett tillskott på cirka 1 %. De framräknade fältstyrkenivåerna angavs
ligga långt under de gränsvärden som rekommenderats för att undvika termiska effekter. Enligt SSI finns
det, trots mångårig forskning, inga välunderbyggda och vetenskapliga resultat som ger stöd för antagandet
att radiofrekvent strålning av aktuell intensitet ger upphov till några olägenheter eller skador. Det var även
Socialstyrelsens åsikt att det inte finns belägg för att fält från basstationer för mobiltelefoni kan ge upphov
till ohälsa hos människor i form av icke-termiska effekter. Med beaktande av detta fann alltså regeringen
att radiomasternas lokalisering inte var olämplig med hänsyn till de närboendes hälsa enligt PBL 2:3.
Masternas placering och utformning ansågs inte heller medföra fara eller betydande olägenheter för
omgivningen enligt PBL 3:2. Regeringsrätten fastställde regeringens beslut.
I inget av rättsfallen redovisades några värden på aktuella bakgrundsnivåer. Det går därför inte att dra några
slutsatser om vilka totala fältstyrkenivåer som kan anses acceptabla i andra liknande fall. Av domskälen kan det
inte heller utläsas vilka forskningsresultat som har beaktats. De expertutlåtanden som redovisats har bestått av
allmänna värderingar där bakomliggande fakta inte, eller endast mycket kortfattat, har berörts. En värderingsfri
redogörelse av relevanta studier hade varit att föredra så att domstolen kunnat bilda sig en egen uppfattning om
tillgänglig bevisning. Enligt min mening kan det inte förutsättas att de värderingar som anges i expertutlåtandena
grundar sig på de utgångspunkter som ges i PBL 2:3 och 3:2. Av denna anledning bör man vara försiktig med att
dra för långtgående slutsatser av rättsfallen. Det bör även noteras att regeringsrätten valt att endast publicera ett
av dessa avgöranden i sin årsbok. Denna dom har publicerats som ett notismål. Syfte med detta är att begränsa
domarnas prejudikatvärde.
Det finns även ett antal liknande ärenden som avgjorts av lägre instanser, utan att föras upp till regeringsrätten.
Jag har dock inte funnit något avgörande som vunnit laga kraft och är av den innebörden att bygglov för en
156 Nätkoncessioner behandlas i kapitel 6.5.2.
157 Länsrätten i Stockholms län, 1999-10-18
158 Regeringsrätten, 1999-10-14
159 Enligt PBL 3:14 är 3 kap PBL tillämpligt även på sådana andra anläggningar än byggnader som anges i PBL 8:2. Härav följer att
bestämmelserna även gäller master för mobiltelefoni.
Sidan 50 av 62