Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

tillämpningen av försiktighetsprincipen är det av betydelse att känna till förutsättningarna för de uttalanden som
görs i utlåtanden av medicinsk expertis.
För att undersöka riskerna med exponering för elektromagnetiska fält används flera typer av metoder som alla har
sina för- och nackdelar. De metoder som används är främst epidemiologiska studier, djurförsök och så kallade
in-vitro studier där det görs laborativa experiment på cellnivå.
I epidemiologiska undersökningar studeras förekomsten av olika sjukdomar i befolkningen samt faktorer som
påverkar denna förekomst. Syftet är att finna samband mellan sjukdomar och exponering för faktorer som
exempelvis elektromagnetiska fält. En nackdel med denna metod är dock att den har svårt att detektera små
effekter, vilket det ofta är fråga om då det gäller exponering för svaga elektromagnetiska fält. Det är svårt att
skilja små effekter från inga effekter alls. Avsaknaden av resultat behöver inte betyda att ett orsakssamband
saknas utan kan också betyda att mätmetoden inte är tillräckligt tillförlitlig för att detektera sambandet.
Epidemiologiska studier utgör dock i regel den enda möjligheten att studera samband mellan elektromagnetiska
fält och hälsoeffekter direkt hos människan. Visserligen görs det också vissa laboratorieexperiment med frivilliga
försökspersoner, men då handlar det bara om att undersöka sådana biologiska effekter som inte anses kunna vara
skadliga för hälsan. En annan nackdel med epidemiologiska studier är också att resultatet endast bygger på ett
statistiskt samband mellan exponering och sjukdom, vilket inte behöver vara det samma som att exponeringen är
den verkliga orsaken till hälsoeffekten.
Laborativa in-vitro-studier av celler syftar till att klarlägga underliggande mekanismer som sammanbinder
exponering med biologiska effekter. I förhållande till denna typ av cellstudier är laborativa in-vivo-studier med
olika arter av försöksdjur mer relaterade till en verklig livssituation. Ofta är det dock vanskligt att översätta
resultatet från djurstudier på människor, eftersom doser och känslighet kan variera.
Ett vanligt problem inom området är att när en eller flera undersökningar visat på någon biologisk effekt har
andra forskargrupper försökt upprepa experimentet utan att komma fram till samma resultat. En orsak till detta
kan vara små, till synes obetydliga, fel eller olikheter i metodik och laboratorieuppställningar. Resultatet av ett
experiment på en råtta kan t ex påverkas av om råttan under försöket utsätts för en miljö som stressar den på ett
annat sätt än genom påverkan av elektromagnetiska fält.
5.2.2 Mer om epidemiologiska studier
Epidemiologiska studier kan göras på olika sätt beroende på omständigheterna i den aktuella situationen. Den
klart vanligaste metoden som används för att undersöka effekterna av elektromagnetiska fält är dock fallkontrollundersökningen.
Denna metod innebär att det ur en population väljs ut en fallgrupp och en kontrollgrupp.
Fallgruppen består av individer som har den sjukdom som skall undersökas och kontrollgruppen består av
individer som inte har denna sjukdom. Därefter insamlas exponeringsdata och en jämförelse görs mellan
exponeringen för fall och kontroller.
Det mått som brukar användas för att jämföra sjukligheten hos exponerade och oexponerade individer betecknas
relativ risk. Den relativa risken anger förhållandet i antalet sjukdomsfall bland de som exponerats för fälten och
de som inte exponerats för fälten. Om den relativa risken är större än 1 kan det alltså vara så att fälten ökar risken
för att utveckla sjukdomen.
Ett mått på sannolikheten för resultatets korrekthet är statistisk signifikans. En sannolikhet om 95% för att
resultatet är korrekt är den tröskel för signifikans som används i de flesta studier inom området. Ibland, t ex då
det gäller barnleukemi, kan en sjukdom vara så sällsynt att det blir svårt att finna tillräckligt många sjukdomsfall,
vilket kan vara en orsak till att resultatet blir statistiskt osäkert.
Det kan även finnas förväxlingsfaktorer som påverkar analysen av resultatet. I en svensk studie över
plastsvetsarbetare, vilka exponeras för höga elektromagnetiska fält, har man t ex funnit att 30% av svetsarna hade
ögonskador mot endast 10% av de personer i studien som hade andra arbetsuppgifter. Den relativa risken var
alltså 3. Här gick det dock inte att dra några säkra slutsatser om att fälten orsakat ögonskadorna, eftersom även
flyktiga kemiska ämnen som avges från plasten kan ge upphov till ögonskador. 32
Fynden i en studie måste först och främst beaktas mot bakgrund av hur väl forskarna lyckats kontrollera olika
felkällor. Det finns även andra kriterier som brukar användas vid utvärderingen av om det finns ett
32 Hansson Mild et al, 1987 s.41f
Sidan 19 av 62