06.08.2013 Views

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

En aktuell studie som visat <strong>på</strong> icke-termisk <strong>på</strong>verkan av blodhjärnbarriären hos råttor har utförts vid Lunds<br />

universitet. 41 I denna studie har Lundaforskarna kommit fram till att blodproteinet albumin släpps in genom<br />

barriären vid mikrovågsstrålning av så låg intensitet att den endast ger ett SAR-värde under 1 mW/kg. Effekten<br />

uppkommer alltså redan <strong>på</strong> en sådan nivå att den kan orsakas av strålningen från basstationer för mobiltelefoni.<br />

Resultatet av studien var också att det fanns ett fönster vid de riktigt låga effekterna där hjärnan <strong>på</strong>verkades som<br />

mest. Då fälten ökades till några watt minskade effekten <strong>på</strong> råttorna. Genom andra försök <strong>med</strong> att spruta in<br />

albumin i hjärnan <strong>på</strong> råttor vet man att låga halter kan skada hjärnans nervceller. Eftersom blodhjärnbarriären<br />

fungerar <strong>på</strong> ett likande sätt hos människor som hos råttor, är det möjligt att fält av mobiltelefonifrekvens kan<br />

skada eller döda mänskliga hjärnceller. Detta kan leda till sjukdomar som bland annat MS, Parkinsons eller<br />

Alzheimer.<br />

Det finns även studier som visar <strong>på</strong> att svaga högfrekventa fält kan ge biologiska effekter i form av annan<br />

<strong>på</strong>verkan av nervsystemet. Några studier <strong>med</strong> frivilliga försökspersoner har, genom mätningar <strong>med</strong> EEG,<br />

indikerat förändringar av hjärnaktivitet. Dessa fynd har dock inte kunnat bekräftas i alla studier som gjorts i<br />

ämnet. I en tysk studie från 1996 visades också att exponering för en GSM-telefon <strong>på</strong>verkade människors<br />

sömnprocess bland annat genom att minska tiden i REM-sömn. Några forskargrupper har försökt upprepa<br />

studien, men endast vid ett tillfälle har det lyckats säkerställa ett liknande resultat. I några äldre studier <strong>på</strong> råttor<br />

har det även noterats en störning av minnesfunktioner efter exponering för radiofrekventa fält av lägre<br />

intensiteter. 42<br />

5.3.3.3 Cancer<br />

Det finns endast ett fåtal epidemiologiska studier av cancer<strong>risker</strong> vi exponering för radiofrekventa fält. De är<br />

också bristfälliga då det gäller exponeringsdata, vilket brukar vara en omständighet som ofta innebär att <strong>risker</strong>na<br />

undervärderas. Av de studier som har utförts är det i de flesta fall så att man misslyckats <strong>med</strong> att <strong>på</strong>visa någon<br />

signifikant ökad risk för olika typer av cancer bland personer som under lång tid exponerats för radarstrålning<br />

och andra högfrekventa fält. Det finns också studier där det rapporterats en ökad cancerrisk. Detta gäller bland<br />

annat några studier där det <strong>på</strong>visats en ökad risk för leukemi hos militär personal som under en längre tid utsatts<br />

för högfrekventa fält från radarsystem. Det finns även ett par epidemiologiska studier rörande<br />

mobiltelefonianvändning och cancer. Hos de mobiltelefonanvändare som fått hjärncancer upptäcktes det en<br />

tendens till ett samband mellan den sida av hjärnan tumören satt <strong>på</strong> och den sida de använt telefonen <strong>på</strong>.<br />

Studierna gav dock inget stöd för hypotesen att <strong>risker</strong>na för hjärncancer totalt sett skulle öka genom användning<br />

av mobiltelefon. 43<br />

På genetiskt manipulerade möss som utvecklar tumörer spontant finns det en studie där det funnits en ökning av<br />

tumörförekomsten (lymfom) vid exponering för elektromagnetiska fält vid frekvensen 900 MHz, pulsade <strong>med</strong><br />

217 Hz. Strålningens intensitet i detta försök visade att resultatet inte kan förklaras <strong>med</strong> någon termisk effekt. Det<br />

finns även en annan studie där råttor som exponerats för måttliga nivåer av radiofrekventa fält uppvisat tecken <strong>på</strong><br />

DNA-skador. Även om detta endast rör sig om ett par enstaka djurstudier antyder resultaten att det kan finnas<br />

någon icke-termisk mekanism i organismer som leder till att högfrekvent strålning ger upphov till cancer. I<br />

flertalet av de djurförsök som utförts har det dock inte <strong>på</strong>visats något samband mellan svaga radiofrekventa fält<br />

och tumörförekomst eller tumörtillväxt. 44<br />

Det finns ett stort antal in vitro studier där olika celltyper testats för <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> genetiskt material. De studier<br />

som gjorts, <strong>med</strong> så låga intensiteter att inga termiska effekter uppkommer, har dock i de flesta fall misslyckats<br />

<strong>med</strong> att <strong>på</strong>visa en sådan effekt. Det finns dock några studier som antyder en synergistisk effekt av samtidig<br />

exponering för radiofrekventa fält och andra kemiska ämnen som är kända för att skada DNA. Det har även<br />

undersökts <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> andra cellulära processer. I några studier har det funnits icke-termiska effekter <strong>på</strong> DNAsyntes<br />

och transformering av celler, men dessa upptäckter har inte bekräftats i andra studier. 45<br />

5.3.3.4 Andra upptäckter<br />

Det finns ett antal epidemiologiska studier rörande <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> reproduktionen. Resultaten är dock inte entydiga.<br />

Några studier har visat <strong>på</strong> en förhöjd risk för missfall och födseldefekter <strong>på</strong> arbetsplatser där gravida kvinnor<br />

41 Björkstén, 1999 s.4<br />

42 Bergqvist et al, 2000 s.17<br />

43 ICNIRP, 1998 s.504 och Bergqvist et al, 2000 s.16f<br />

44 ICNIRP, 1998 s.506 och Bergqvist et al, 2000 s.16<br />

45 ICNIRP, 1998 s.507 och Bergqvist et al, 2000 s.15<br />

Sidan 23 av 62

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!