Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

More documents

Recommendations

Info

5.6.2 Misstänkta orsaksmekanismer 5.6.2.1 Elektromagnetiska fält De som är elöverkänsliga uppger själva att det är närheten till elektrisk utrustning som påverkar dem. I många fall uppges också att en elsanering av omgivningen lindrat besvären. Detta är givetvis ett tungt vägande skäl för misstankar om att överkänsligheten kan vara förorsakad av elektromagnetiska fält. 105 Ett flertal blinda provokationsförsök har utförts, där elöverkänsliga personer testats huruvida de kunnat känna av elektriska och magnetiska fält, utan att de fått kännedom om fälten varit påslagna eller ej. Måttet på biologisk respons har i alla studier varit patientens egna iakttagelser. I några studier har det även mätts upp hudtemperatur, halt av olika hormoner eller respons från det autonoma nervsystemet. Av de försök som utförts har det i det stora flertalet studier inte kunnat påvisa att försökspersonerna känner av fälten. Ett undantag utgörs dock av en amerikansk studie från 1991, där det uppmätts ett samband mellan exponering för elektromagnetiska fält och pupillreflexer hos elöverkänsliga. Denna respons anses vara ett uttryck för aktiviteten i det autonoma nervsystemet. 106 Det finns även misstankar om att oron för elektromagnetiska fält kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Det är välkänt att för många sjukdomar spelar psykologiska mekanismer en stor roll. En ros-allergiker kan t ex få ett astmaanfall genom att han exponeras för en bukett plastrosor, om han tror att det är riktiga rosor. I ett par provokationsstudier har det upptäckts ett samband mellan uppkomna symtom hos elöverkänsliga och en tro om att de var exponerade för elektromagnetiska fält. Av denna anledning finns det misstankar om att oron för en upplevd exponering kan ge upphov till besvär oberoende av om det sker en faktisk exponering eller ej. 107 Som vi återkommer till i kapitel 6 är dock försiktighetsprincipen i de flesta fall tillämplig på såväl fysisk som psykisk påverkan från elektrisk utrustning. Ur juridisk synvinkel hade därför öppna provokationsstudier varit av stort intresse, men dessvärre tycks forskningen än så länge i stor utsträckning ha varit fokuserad på att finna en renodlat fysisk koppling mellan fälten och elöverkänslighet. En hypotes som tidigt diskuterats i samband med hudbesvär vid bildskärmsarbete är den partikelvandring som uppkommer på grund av det elektrostatiska fält som avges från bildskärmen. Positivt laddade dammpartiklar dras mot användaren. Partiklarna andas in och deponeras på huden, vilket skulle kunna vara en orsak till att överkänsliga personer får hudreaktioner. Som ett exempel på detta kan nämnas ett avgörande från försäkringsöverdomstolen. En kvinnlig bankanställd som arbetade vid en bildskärm drabbades av hudbesvär. Symtomen var tydligt synliga och var betydligt mer uttalade på den sida där hon haft bildskärmen. Hon hade även ett oskadat triangulärt område under hakan, vilket kunde förklaras av att hakan skjuter fram och skyddar mot det elektrostatiska fältet från bildskärmen (magnetfält hindras däremot inte av biologiskt material). När hon sluppit sitta framför bildskärmen har hennes besvär avklingat, men när hon vid åtta olika tillfällen försökt återgå till detta arbete har hon snart hindrats av uppblossande hudbesvär. Vid en öppen provokation vid bildskärm kunde även läkare konstatera en kraftig hudreaktion efter ca 60 minuters exponering. SSI utförde mätningar på den aktuella datorn och kunde konstatera att de tidsvarierande fälten låg på måttliga nivåer, men att det elektrostatiska fältet från skärmen var de högsta som institutet hade uppmätt från någon dataskärm. Under den rättsliga behandlingen av ärendet inhämtades ett flertal sakkunnigutlåtanden från olika experter. Meningarna bland dessa experter gick isär, och det framfördes argument både för och emot ett samband mellan bildskärmsarbete och hudproblem. De argument som anfördes mot ett samband var i huvudsak: 1) Bankarbetaren hade en hudtyp som var känslig mot UV-strålning. Solstrålning hade därför troligen förorsakat hudproblemen. Läkare från två olika hudkliniker, som var de enda som undersökt patienten, tillbakavisade dock detta påstående. 2) I andra undersökningar av hudbesvär vid bildskärmsarbete har man prövat med ett filter framför bildskärmen som reducerar det elektrostatiska fältet, men endast ett fåtal av försökspersonerna har upplevt någon påtaglig förbättring. I detta fall hade dock inte något sådant filter prövats. 3) Att deponi av partiklar på huden kan orsaka den aktuella formen av hudproblem är endast en hypotes som inte är bevisad. 108 105 Bergquist et al, 1998 s.72 106 Bergqvist et al, 1998 s.44ff och Hansson Mild et al, 1998 s.3 107 Bergqvist et al, 1998 s.35f och Försäkringsöverdomstolen, 1994-10-13 108 Försäkringsöverdomstolen, 1994-10-13. Ärendet gällde frågan om hudbesvären skulle ses som en arbetsskada enligt 2 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring, vilket ställer höga krav på bevisningen. Försäkringsöverdomstolens majoritet kom fram till att det saknades tillräckliga vetenskapliga belägg för att arbete vid bildskärm kan orsaka hudbesvär. Hudbesvären godkändes därför inte som en arbetsskada. En av domstolens ledamöter var dock av skiljaktig mening och ansåg att de argument som framförts för ett samband mellan Sidan 34 av 62
På senare tid har hypotesen återigen uppmärksammats. Från flera bildskärmsmodeller har det uppmätts halter i luften av allergiframkallande flamskyddsmedel då skärmen, efter det att den satts på, uppnått en viss temperatur. Denna typ av kemiska föreningar kan alltså fastna på laddade dammpartiklar och vandra mot användaren. 109 Man har även intresserat sig för andra faktorer som i kombination med elektromagnetiska fält skulle kunna förklara de besvär elöverkänsliga personer lider av. Det finns även hypoteser om att det är andra faktorer som, oberoende av fälten, orsakar besvären. 5.6.2.2 Andra faktorer En besvärsfaktor som diskuteras i samband med elöverkänslighet är snabbt blinkande ljus (flimmer). Ljus från lysrör uppger många drabbade som en provocerande källa till besvär. Även bildskärmar som arbetar på den låga bildfrekvensen (60 Hz) kan ge upphov till en flimrande bild. I studier har det visats att ljusflimmer inom frekvensbandet 30-70 Hz kan detekteras i de flesta personers EEG. Elöverkänsliga personer uppvisar dock en signifikant högre känslighet än andra. 110 Av de som utvecklat den allvarligare formen av elöverkänslighet anger vissa amalgamfyllningar i tänderna som en utlösande faktor. I dessa fall brukar också fyllningarna ha bytts ut, vilket uppges leda till förbättringar. Denna hypotes har också ett visst stöd i en in vitro-undersökning, där det upptäcktes att exponering från vissa typer av bildskärmar ökade frisättningen kvicksilverånga från sådant amalgam som används i tänder. 111 Rent generellt sett finns det ett antal fynd som sammantaget pekar på en tendens till instabilitet i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga individer, vilket kan tolkas som en överkänslighet för ett antal faktorer. 112 Vilka dessa faktorer är bör kunna variera mellan olika individer. Den omständigheten att elöverkänsliga upplever besvär vid närhet till elektrisk utrustning bör kunna ha ett samband med exponering för elektromagnetiska fält hos vissa individer, men inte nödvändigtvis hos alla. bildskärmsarbete och hudbesvär i det aktuella fallet, tillsammans med den omständigheten utredningen inte visat på någon annan sannolik orsak, borde vara tillräckliga för att godkänna hudbesvären som arbetsskada. 109 Hedström, 1999 och Försäkringsöverdomstolen, 1994-10-13 110 Hansson Mild et al, 1998 s.31ff och Bergqvist et al, 1998 s.33f 111 Hansson Mild et al, 1998 s.3 112 Hansson Mild et al, 1998 s.35 Sidan 35 av 62
Page 1 and 2: Juristfirman Unité Adress: Kyrkoga
Page 3 and 4: Sammanfattning De biologiska effekt
Page 5 and 6: 1 Inledning 1.1 Presentation av äm
Page 7 and 8: 2 Övergripande strålskyddsarbete
Page 9 and 10: Figur 1. Det elektromagnetiska str
Page 11 and 12: effekten som är av intresse. En st
Page 13 and 14: Från vissa vapensystem, som använ
Page 15 and 16: Spänning Strömtäthet EKG 1 mV mA
Page 17 and 18: gnisturladdning som vi själva orsa
Page 19 and 20: tillämpningen av försiktighetspri
Page 21 and 22: °C anses kunna ge negativa hälsoe
Page 23 and 24: En aktuell studie som visat på ick
Page 25 and 26: elektriska fälten dämpas av såv
Page 27 and 28: Jonparametrisk resonans är en för
Page 29 and 30: skulle kunna vara en sådan kritisk
Page 31 and 32: 5.5.1 Allmänt Ett statiskt magnetf
Page 33: Då det gäller sådana likströmsk
Page 37 and 38: Inom EU använder man sig av flera
Page 39 and 40: Om EU tillträtt ett internationell
Page 41 and 42: joniserande strålning. Om en verks
Page 43 and 44: dock om exponering för fält som l
Page 45 and 46: hälsoskyddslagen om att flytta en
Page 47 and 48: detaljerade regler för begränsade
Page 49 and 50: Jag har funnit fem avgöranden där
Page 51 and 52: asradiostation har avslagits på gr
Page 53 and 54: Förarbetena ger dock ingen ledning
Page 55 and 56: ohälsa eller olycksfall. Bestämme
Page 57 and 58: Arbetsgivarens ekonomiska situation
Page 59 and 60: 7 Slutsatser Försiktighetsprincipe
Page 61 and 62: 8 Referenser 8.1 Offentligt tryck K

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?