Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Då det gäller sådana likströmskablar för kraftöverföring som läggs ner på havsbotten har det, av ekonomiska
skäl, länge gjort så att endast en ledare har använts. Återledning av strömmen har då skett via havsbotten med
hjälp av en elektrod på varsin sida av stranden. Ett elektrostatiskt fält uppkommer därigenom mellan elektroden
och närliggande föremål av annan laddning. Detta medför en risk för bildning av klorgas (hypoklorit) vid
elektroderna samt korrosion på närliggande metallkonstruktioner. Detta problem kan dock undvikas om systemet
sluts med en extra återledare.
5.5.6 Påverkan av joner i luften
Det förekommer misstankar om att halten lätta luftjoner kan vara av betydelse för hälsan. Lätta luftjoner bildas då
en laddad atom eller molekyl tillförs energi. Den energi som krävs kan tillföras i form av joniserande strålning (t
ex från radon), vid friktion som t ex då stora vattendroppar slås sönder i vattenfall, vid koronaurladdningar från
högspänningsledningar eller vid förbränning. I ren luft över land brukar koncentrationen lätta luftjoner ligga
mellan 10 9 och 10 10 per m 3 . Normalt finns det lite fler positiva joner än negativa. Då luften är förorenad sjunker
koncentrationen lätta luftjoner och andelen positiva joner ökar. 102
Då det gäller de biologiska effekterna av halten luftjoner innehåller den vetenskapliga litteraturen många
motsättningar. Det finns dock vissa slutsatser som kan dras. När mängden positiva luftjoner ökar, eller när luften
innehåller för få joner, samtidigt som individen utsätts för fysisk eller psykisk stress anses detta kunna påverka
människor på ett negativt sätt. Den fysiologiska effekt som upptäckts är en förändring i halten av hormonet
serotonin, vilket har en funktion vid överföring av nervimpulser. 103
Luftjonerna kan påverkas av elektrostatiska fält eftersom de är elektriskt laddade. Ett elektrostatiskt fält i
inomhusmiljö kan mycket snabbt dra åt sig, eller skjuta bort, jonerna och därmed förändra luftkvalitén. Särskilt i
ren och torr luft kan effekten bli dramatisk. I utomhusmiljö sker en naturlig variation av det elektrostatiska fältet
med väderförhållandena, vilket också påverkar jonkoncentrationen i luften.
Enligt kapitel 5.6.2.1 om bland annat misstänkta orsaker till bildskärmsöverkänslighet kan det elektrostatiska
fältet från en bildskärm också innebära att laddade dammpartiklar vandrar mot användaren.
5.6 Särskilt om el- och bildskärmsöverkänslighet
5.6.1 Allmänt
Det som i dagligt tal kallas elöverkänslighet yttrar sig i olika former av besvär. I den medicinska diskussionen
brukar de drabbade indelas i två skilda grupper. Den ena gruppen avser de som upplever hudbesvär vid
bildskärmsarbete. Dessa besvär påminner ofta om solbränna eller ansiktsrodnad. Den andra gruppen av drabbade
individer upplever en mer generell och allvarligare elöverkänslighet. De har även olika symtom som härrör från
problem med nervsystemet såsom yrsel, trötthet, huvudvärk och nedstämdhet. Även andra symtom kan
förekomma. I allvarligare fall har överkänsligheten inneburit långa sjukskrivningsperioder och social isolering.
Några tål inte dagsljus, utan tvingas leva bakom fördragna gardiner. Gemensamt för de som drabbas är att de
uppger att närheten till elektrisk utrustning förvärrar deras besvär. För många av dem som har av den allvarligare
formen av elöverkänslighet har problemen debuterat som hudbesvär vid bildskärmsarbete.
El- och bildskärmsöverkänsligas besvär ifrågasätts inte, men det anses däremot mer osäkert om orsaken är de
elektromagnetiska fälten. De individuella skillnader som föreligger mellan de drabbade gör det också svårt att dra
mer allmängiltiga slutsatser. Det finns därmed inte någon generell information att gå på om vid vilka
fältstyrkenivåer besvären uppkommer. Problemen diskuteras också oberoende av frekvens. Tidigare dominerades
debatten av statiska och kraftfrekventa fält, men i takt med att mobiltelefonanvändningen har ökat har
elöverkänslighetsproblematiken även börjat omfatta de högfrekventa fälten i en allt större omfattning. Inom detta
frekvensområde finns det dock inte så många studier om elöverkänslighet.
Totalt beräknas det finnas omkring 1.000 allvarliga fall av elöverkänslighet i Sverige. Den lindrigare formen av
hudbesvär vid bildskärmsarbete är dock mycket vanligare, men här är det av naturliga skäl svårare att veta hur
många som är drabbade. Besvären är inte alltid så omfattande att de anmäls och dokumenteras i något register.
Det finns dock omkring 10.000 anmälda fall av hudbesvär vid bildskärmsarbete. 104
102 Planverket, 1988 s.111
103 Planverket, 1988 s.111
104 Bergquist et al, 1998 s.31f
Sidan 33 av 62