Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

More documents

Recommendations

Info

Syftet med denna bestämmelse är främst att förhindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar byggs. Nya ledningar bör exempelvis inte dras där tillräcklig överföringskapacitet redan finns. Ledningar bör inte heller dras fram på ett sätt som orsakar onödigt stor skada för tredje man. En nätkoncession för linje får normalt sett inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. I vissa fall kan dock mindre avvikelser göras (El 2:8). Tanken är också att en nätkoncession skall gå att förena med för området gällande översiktsplan. Eftersom starkströmsledningar inte tillståndsprövas enligt miljöbalken har lagstiftaren anpassat ellagen till miljöbalken på så sätt att i ärenden om nätkoncession för linje skall balkens allmänna hänsynsregler samt bestämmelserna om hushållning, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas (EL 2:8a). Detta innebär alltså bland annat att miljöbalkens försiktighetsprincip skall tillämpas vid koncessionsprövningen. En av de centrala frågeställningarna vid prövning av en koncessionsansökan brukar vara hur riskerna vid exponering för magnetfält skall bedömas. I Energimyndighetens rekommendation om hur en miljökonsekvensbeskrivning bör utformas finns det under omgivningseffekter en särskild rubrik för behandling av problematiken kring elektromagnetiska fält. 162 Ett avgörande som bör ses som vägledande i denna fråga har givits av regeringsrätten under år 2000. 163 Ärendet gäller nätkoncession för en ny 400/130 kV-ledning mellan Alvesta och Hemsjö. Eftersom ärendet inleddes före den 1 januari 1999 har dock inte miljöbalkens bestämmelser tillämpats. I den miljökonsekvensbeskrivning Svenska Kraftnät bifogat sin ansökan har de hänvisat till myndigheternas försiktighetsprincip. Svenska Kraftnät har även tolkat och tillämpat principen så att medelexponeringen från kraftledningen inte får överstiga 0,2 µT i närliggande bostäder. De har vid valet av ledningens sträckning strävat efter att förlägga ledningen så att de närboendes exponering begränsats. För några byggnader beräknades exponeringen överstiga 0,2 µT och då har dessa fastigheter lösts in eller byggnaden flyttats. Det fanns dock motstånd mot ledningsdragningen från olika håll. En av de berörda kommunerna framhöll att kommunens översiktsplan anger att ny bostadsbebyggelse inte får placeras närmare än 100 meter från en 400 kV-ledning, och att detta även bör gälla vid anläggande av en ny 400 kV-ledning. Det fanns nämligen flera byggnader som låg närmare än 100 meter från den planerade ledningen med ett bidragande magnetfält från kraftledningen som understeg 0,2 µT enligt Svenska kraftnäts beräkning. Regeringen fann dock ledningsdragningen vara acceptabel, eftersom den nya ledningsgatan huvudsakligen planerats i en befintlig ledningsgata för en äldre 130 kV-ledning och att ledningsgatans bredd inte påverkats. Vid prövningen fann regeringen också att anläggningen var förenlig med försiktighetsprincipen för elektromagnetiska fält. Nätkoncession beviljades av regeringen och efter överklagande fastställdes också detta beslut av regeringsrätten. Det kan alltså konstateras att 0,2 µT används som utgångspunkt vid tillämpning av försiktighetsprincipen då det gäller prövning av nätkoncessionsärenden. I detta fall har gränsen gått vid ett bidrag från kraftledningen inne i byggnaden på 0,2 µT. På den del av tomtgränsen som ligger närmast kraftledningen är magnetfältet högre. Inne i byggnaden är magnetfältet summan av det bidrag kraftledningen ger och bidraget från övriga kraftfrekventa källor. Nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att bland annat skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter (EL 2:11). Detta innebär att det finns möjlighet att som ett villkor ange en gräns för närboendes exponering för magnetfält från kraftledningen. En nätkoncession skall meddelas för 40 år, om den avser linje, och för 25 år, om den avser område. I vissa fall kan dock kortare tid bestämmas (EL 2:13). Därefter kan giltighetstiden förlängas. Vid en prövning om förlängning skall dock miljöbalkens försiktighetsprincip och övriga förutsättningar som följer av EL 2:6-11 tillämpas (EL 2:14). Eftersom det inom den närmsta framtiden föreligger ett flertal ärenden om förlängning av gamla koncessioner, där kraftledningar alstrar höga magnetfält i bostäder, kan man förvänta sig rättsfall där tolkningen av MB 2:3 kommer att preciseras. 6.5.3 Elsäkerhet De krav på skyddsåtgärder som ställs i ellagen anges i kapitel 9. Elektriska anläggningar, elektriska anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk material och elektriska installationer skall vara av en sådan beskaffenhet att de bland annat ger betryggande säkerhet mot personskador (EL 9:1). Under denna bestämmelse faller frågor om säkerhet för elektriska och magnetiska fält. 164 162 Energimyndigheten, 1999 s.10 163 Regeringsrätten, 2000-01-31 164 Frågor om säkerhet för elektriska och magnetiska fält ansågs omfattas av den gamla ellagen (prop 1987/88:88 s.52). I den utredning som Sidan 52 av 62
Förarbetena ger dock ingen ledning för frågan om redan risken för skada skall beaktas. Med tanke på detta, och det förhållandet att säkerhetsfrågorna inte utgör lagens primära syfte, är det osäkert om EL 9:1 innehåller någon försiktighetsprincip. 165 Enligt min mening bör dock bestämmelsen tolkas mot bakgrund av EG-rättens försiktighetsprincip. Än så länge har det dock, mig veterligen, inte skett någon prövning enligt EL 9:1 av hälsoriskerna med elektromagnetiska fält. Utöver ellagens bestämmelser finns det också förordningar och föreskrifter om elsäkerhet. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 1999:5) är av störst intresse i detta sammanhang. Även om syftet med dessa regler tycks vara ett annat, innebär de ett visst skydd mot exponering för elektriska och magnetiska fält. Enligt starkströmsföreskrifterna får t ex en luftledning normalt sett inte vara framdragen över en byggnad. Inom detaljplanelagt område är det horisontella skyddsavståndet 10 meter mellan byggnad och ytterfasen i en kraftledning på över 55 kV. Finns ej detaljplan eller är spänningen under 55 kV gäller ett kortare skyddsavstånd. Likande skyddsavstånd finns också mellan kraftledning och parkeringsplatser, skolgårdar, campingplatser, idrottsplatser mm. Avståndet i höjdled mellan ledare och mark skall vara 6 meter eller mer beroende på planförhållanden och spänningsstyrka. För strömförande ledningar av lägre spänningsstyrka (under 1 kV växelspänning eller 1,5 kV likspänning) gäller andra bestämmelser. I vissa fall finns det även här angivna minimiavstånd till byggnader mm. Det finns också en lag om elektromagnetisk kompatibilitet enligt vilken regeringen eller Elsäkerhetsverket bemyndigats att meddela föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet för apparater om föreskriften avser skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa, kommunikationer eller näringsverksamhet. Lagen grundas främst på ett EG-direktiv som syftar till att förhindra elektromagnetiska störningar mellan olika typer av elektrisk utrusning. I förordning (1993:1067) och Elsäkerhetsverkets föreskrift (ELSÄK-FS 2000:2) om elektromagnetisk kompatibilitet ställs det olika skyddskrav på apparater. 6.6 Arbetsmiljölagen 6.6.1 Allmänt Ändamålet med arbetsmiljölagen (AmL) är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller i stort sett varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Med arbetstagare likställs även elever som genomgår utbildning, vårdtagare som under vård i anstalt utför anvisat arbete och den som tjänstgör eller deltar i frivillig utbildning vid verksamhet inom totalförsvaret (AmL 1:1-3). Arbetsmiljölagen tillämpas normalt sett parallellt med annan lagstiftning. Miljöbalken utgör dock ett undantag. Arbetsmiljöverket 166 svarar, enligt 7 kapitel AmL, för tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. De har också befogenhet att tillgripa tvångsåtgärder i form av förlägganden eller förbud i sitt tillsynsarbete. På arbetsplatsen finns normalt sett också ett skyddsombud som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Många viktiga frågor löses direkt mellan skyddsombud och arbetsgivare, men i annat fall får frågan hänskjutas till arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets beslut kan i de flesta fall överklagas till regeringen. Några typer av ärenden kan istället överklagas till allmän domstol (AmL 9:2). Tidigare kunde också yrkesinspektionens beslut överklagas till arbetarskyddsstyrelsen. ligger till grund för den nuvarande ellagen har man också angivit elektriska och magnetiska fält som exempel på möjlig orsak till sådana personskador man anser att lagen skall omfatta (SOU 1995:108 s.139f). Då det gäller den proposition som ligger till grund för den nu gällande ellagen har man visserligen inte direkt uttalat att de elektromagnetiska fälten omfattas, men man har förklarat att den gamla ellagens bestämmelser om skyddsåtgärder överförs oförändrade till den nya ellagen (prop 1996/97:136 s.70). I prop 1997/98:90 om följdlagstiftning till miljöbalken har man dock rörande ellagen 9:1 angivit: ”Bestämmelsen avser endast skadlig inverkan av el (jmf prop. 1996/97:136 s.76). Den reglerar alltså inte den inverkan på omgivningen som anläggandet av en kraftledning innebär. Bestämmelsen avser därmed andra frågor än miljöbalken och kan därför inte komma i konflikt med miljöbalkens bestämmelser.” Elektriska och magnetiska fält uppkommer dock av el och om fälten bedöms ha skadlig inverkan på omgivningen bör, enligt min mening, ellagen vara tillämplig. 165 Jmf Michanek, 1985 s.89 166 Från och med den 1 januari 2001 har arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen slagits ihop och bildat arbetsmiljöverket. Den praxis jag kommer att hänvisa till avser dock tiden före denna sammanslagning så i dessa sammanhang kommer jag att hänvisa till de gamla myndigheterna. Sidan 53 av 62
Page 1 and 2: Juristfirman Unité Adress: Kyrkoga
Page 3 and 4: Sammanfattning De biologiska effekt
Page 5 and 6: 1 Inledning 1.1 Presentation av äm
Page 7 and 8: 2 Övergripande strålskyddsarbete
Page 9 and 10: Figur 1. Det elektromagnetiska str
Page 11 and 12: effekten som är av intresse. En st
Page 13 and 14: Från vissa vapensystem, som använ
Page 15 and 16: Spänning Strömtäthet EKG 1 mV mA
Page 17 and 18: gnisturladdning som vi själva orsa
Page 19 and 20: tillämpningen av försiktighetspri
Page 21 and 22: °C anses kunna ge negativa hälsoe
Page 23 and 24: En aktuell studie som visat på ick
Page 25 and 26: elektriska fälten dämpas av såv
Page 27 and 28: Jonparametrisk resonans är en för
Page 29 and 30: skulle kunna vara en sådan kritisk
Page 31 and 32: 5.5.1 Allmänt Ett statiskt magnetf
Page 33 and 34: Då det gäller sådana likströmsk
Page 35 and 36: På senare tid har hypotesen återi
Page 37 and 38: Inom EU använder man sig av flera
Page 39 and 40: Om EU tillträtt ett internationell
Page 41 and 42: joniserande strålning. Om en verks
Page 43 and 44: dock om exponering för fält som l
Page 45 and 46: hälsoskyddslagen om att flytta en
Page 47 and 48: detaljerade regler för begränsade
Page 49 and 50: Jag har funnit fem avgöranden där
Page 51: asradiostation har avslagits på gr
Page 55 and 56: ohälsa eller olycksfall. Bestämme
Page 57 and 58: Arbetsgivarens ekonomiska situation
Page 59 and 60: 7 Slutsatser Försiktighetsprincipe
Page 61 and 62: 8 Referenser 8.1 Offentligt tryck K

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?