Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3 Fysikalisk bakgrund<br />
3.1 Allmänt<br />
Elektriskt laddade partiklar finns över allt. I atomen finns negativt laddade elektroner och en positivt laddad<br />
kärna. Om en atom har för få eller för många elektroner är den elektriskt laddad. Man kallar den då för en jon.<br />
Joner och fria elektroner är sådana laddade partiklar som ger upphov till elektricitet. Mellan två partiklar av olika<br />
laddning finns det alltid en elektrisk spänning. Om <strong>med</strong>iet mellan laddningarna är elektriskt ledande uppstår det<br />
även en kraft<strong>på</strong>verkan mellan laddningarna som gör att de sätts i rörelse. Detta innebär att det uppstår en elektrisk<br />
ström. Elektrisk ström och spänning <strong>på</strong>verkar den närmast omgivande miljön genom att den alstrar<br />
elektromagnetisk strålning eller fält.<br />
Den elektromagnetiska strålningen består av elektriska och magnetiska svängningar. Elektromagnetisk strålning<br />
uppstår så fort en elektrisk laddning accelereras och uppkommer därför alltid som en följd av elektriska<br />
växelströmmar. Med en växelström avses att laddningarna byter riktning <strong>med</strong> en viss periodicitet eller frekvens.<br />
Frekvensen, eller antalet svängningsperioder per sekund, anges i enheten hertz (Hz). Även likström, som inte<br />
varierar <strong>med</strong> tiden, ger upphov till statiska elektriska och magnetiska fält, men dessa brukar inte definieras som<br />
strålning.<br />
Elektromagnetisk strålning är en form av energitransport. Denna transport kan man se antingen som en<br />
elektromagnetisk våg eller som ett flöde av partiklar. Detta är egentligen inte märkvärdigare än att en vattenvåg<br />
<strong>på</strong> havet också kan ses som ett flöde av vattenmolekyler. Sammanhanget eller perspektivet avgör vilket<br />
betraktelsesättet man väljer. Då det gäller den elektromagnetiska strålningen brukar det ofta talas om<br />
partikelflöden då det gäller den mer högfrekventa delen av strålningsspektrumet, <strong>med</strong>an den mer lågfrekventa<br />
strålningen ses som en vågrörelse. Det är denna mer lågfrekventa del av strålningsspektrumet som brukar<br />
benämnas elektromagnetiska fält. Dessa fält utgörs av ett elektriskt och ett magnetiskt fält.<br />
3.2 Det elektromagnetiska strålningsspektrumet<br />
Den elektromagnetiska strålningen indelas i ett spektrum efter energiinnehåll, frekvens eller våglängd. Mellan<br />
dessa tre storheter finns ett mycket enkelt matematiskt samband och man kan därför själv välja vilken storheter<br />
man vill ange. Då de gäller de elektromagnetiska fälten brukar de anges i frekvens, <strong>med</strong>an våglängd eller<br />
energiinnehåll brukar användas för mer högfrekvent strålning.<br />
Det elektromagnetiska spektrumet indelas i olika huvudområden, enligt figur 1. Först och främst skiljs det mellan<br />
joniserande och icke-joniserande strålning. Då strålningen är tillräckligt energirik kan den slå ut elektroner från<br />
sin plats runt atomen. Atomen övergår då från att vara neutral till att bli elektriskt laddad. Den blir en jon. Sådan<br />
strålning kallas därför för joniserande strålning. I det elektromagnetiska spektrumet är det främst röntgen- och<br />
gammastrålning som är joniserande. Strålning <strong>med</strong> ett lägre energiinnehåll klassas som icke-joniserande. Den<br />
icke-joniserande delen av spektrumet består av ultraviolett strålning, synligt ljus, infraröd strålning samt<br />
elektromagnetiska fält.<br />
Sidan 8 av 62
Change language