Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

°C anses kunna ge negativa hälsoeffekter. I djurförsök och andra laborativa experiment har det, genom
exponering för starka radiofrekventa fält, upptäckts en rad fysiologiska effekter vid en temperaturökning i denna
storleksordning. Några exempel på sådana effekter är förändringar i nervsystemsfunktion, immunförsvar samt
syn- och reproduktionsförmåga. 36
Strålningens effektutveckling per viktenhet i kroppen anges i ett SAR-värde. Tröskeln för oreparerbara termiska
skador på människa anses vara ett SAR-värde större än 4 W/kg. I ett flertal laborativa undersökningar på
frivilliga försökspersoner har det visats att exponering för strålning av ett SAR-värde mindre än 4 W/kg inte ger
någon förhöjd kroppstemperatur som överstiger 1 °C. I samverkan med viss medicinering är dock människan
känsligare för termisk stress. Även lägre nivåer av radiofrekvent energi ger upphov till en mindre uppvärmning,
men denna värme avyttras med hjälp av kroppens normala temperaturregleringssystem. 37
För vissa djurarter har det dock upptäckts att termiska effekter uppträder vid lägre SAR-värden. Vissa djur är
också känsligare för en temperaturökning. På apor har det t ex upptäckts beteendeförändringar redan vid
temperaturökningar på 0,2 - 0,3 °C i hypotalamusregionen. 38
Då det gäller riktvärden har ICNIRP angivit grundläggande begränsningar i SAR-värden, och ICNIRP har även
översatt dessa begränsningar till referensnivåer av direkt mätbara storheter. För yrkesmässig exponering har
ICNIRP, inom frekvensområdet 100 kHz – 10 GHz, satt begränsningen 0,4 W/kg som ett medelvärde för hela
kroppen. För allmänhetens exponering är denna gräns 0,08 W/kg. Dessa begränsningar anses ge en
säkerhetsmarginal för faktorer som en hög omgivningstemperatur och en hög nivån av fysisk aktivitet. För
fjärrfältsförhållanden finns det också referensvärden för strålningstäthet (W/m 2 ).
De gränser ICNIRP givit för allmänhetens exponering har även rekommenderats av EU. Även i Sverige har
arbetarskyddsstyrelsen och SSI givit föreskrifter med gränsvärden för högfrekventa fält. Referensvärdena varierar
dock med frekvensen på ett komplext sätt. I tabell 1 har jag därför valt att endast redovisa gränserna för några av
de mest använda frekvenserna. 39
36 ICNIRP, 1998 s.504f
37 ICNIRP, 1998 s.505ff och WHO, 2000 s.2
38 ICNIRP, 1998 s.505
39 För en komplett redogörelse hänvisas till ICNIRP, 1998, EU-rekommendation 1999/519/EG, AFS 1987:2 och SSI FS 1995:3.
Sidan 21 av 62