Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

men inte nödvändigtvis måste vara med. PBL 5:7, 11p ger t ex kommunen möjlighet att i planen meddela
bestämmelser om skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen. Om det finns särskilda skäl
för det är det också möjligt att ange högsta tillåtna värden för sådana störningar som omfattas av 9 kapitel
miljöbalken. Enligt kapitel 6.3.3 kan elektromagnetiska fält utgöra en sådan störning.
Såväl detaljplan som områdesbestämmelser är juridiskt bindande. Tillstånd eller dispens enligt miljöbalken får t
ex inte meddelas i strid mot denna typ av planer (MB 16:4). Inte heller en nätkoncession får göra det (EL 2:8).
Vidare är planerna bindande vid en bygglovsprövning.
6.4.4 Bygglov
Bygglov krävs för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller väsentligt ändra ändamålet för en byggnads
användning. Det kan t ex röra sig om en byggnad för en transformatorstation. För andra anläggningar än
byggnader krävs bygglov för att bland annat uppföra eller väsentligt ändra radio- eller telemaster eller torn. Detta
innebär att basstationer för mobiltelefoni är bygglovspliktiga. Bygglovspliktens omfattning är även beroende av
innehållet i detaljplan (PBL 8:1-3).
Då det gäller den prövning som sker i ett bygglovsärende är det av stor vikt om området omfattas av juridiskt
bindande planer. Bygglov ges normalt sett för en åtgärd som stämmer överens med detaljplan, medan en ansökan
som strider mot planen brukar avslås om det inte handlar om en mindre avvikelse som är förenlig med planens
syfte (PBL 8:11). För ett byggnadsföretag i ett område där detaljplan saknas görs en mer omfattande
lämplighetsprövning enligt PBL 8:12. Hälso- och säkerhetsfrågorna måste t ex prövas i detta fall, eftersom en
sådan prövning inte har gjorts vid detaljplaneringen.
Den kommunala byggnadsnämndens beslut i ett bygglovärende kan normalt sett överklagas till länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut kan sedan i många fall överprövas av allmän förvaltningsdomstol, där länsrätten utgör
första instans (13 kap. PBL).
6.4.5 Hälsa och säkerhet
6.4.5.1 Tillämpliga lagrum
PBL 2:3 tar upp allmänna hälso- och säkerhetsaspekter som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering
av bebyggelse. Bebyggelse skall lokaliseras till mark som bland annat är lämpad för ändamålet med hänsyn till de
boendes och övrigas hälsa.
I PBL 3:2 finns även vissa krav på byggnader ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Byggnader skall placeras och
utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.
Några exempel på sådana olägenheter som kan tänkas uppkomma genom byggnadens användning anges i
förarbetena vara luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som inte är helt
tillfälliga. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för
omgivningen måste även beaktas områdets karaktär och förhållandena på orten. 150
Frågan är dock hur man skall se den omständigheten att lagstiftaren betonat att olägenheten skall vara
"betydande". Möjligen kan detta innebära att det ställs strängare krav för att PBL 3:2 skall kunna tillämpas än
vad som gäller för t ex miljöbalkens försiktighetsprincip. Detta får först och främst avgöras genom praxis, men,
enligt min mening, bör tolkningen göras mot bakgrund av EG-rättens försiktighetsprincip och det
försiktighetstänkande som kommit till uttryck i miljöbalken.
Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, mm (2 §) skall byggnadsverk som uppförs eller ändras
uppfylla tekniska egenskapskrav i fråga om bland annat skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. I
förordningen (1994:1215) till denna lag preciserar regeringen detta något och anger bland annat att byggnadsverk
skall vara utförda på ett sådant sätt att de inte medför risk för brukarnas eller grannarnas hälsa till följd av farlig
strålning (5 § 3p).
6.4.5.2 Byggnation i närhet till kraftledningar
150 Prop 1985/86:1 s.484
Sidan 48 av 62