Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

More documents

Recommendations

Info

6 Rättsligt skydd 6.1 Introduktion Det finns flera lagar som kan tänkas tillämpas till skydd mot risker med elektromagnetiska fält. Plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken, ellagen, arbetsmiljölagen och strålskyddslagen hör till den mest centrala lagstiftningen inom området. PBL innebär att kommunen skall göra en avvägning mellan olika intressen vid planering om utnyttjande av mark- och vattenområden. Olika risker för människors hälsa är en faktor de har att beakta vid denna avvägning. De kommunala planerna ligger sedan till grund för olika beslut. Detta gäller t ex i bygglovsärenden enligt PBL. Därutöver kan det krävas särskilda tillstånd för vissa verksamheter enligt andra lagar. För uppförande av en kraftledning krävs det t ex nätkoncession enligt ellagen. Andra verksamheter som kan tänkas exponera allmänheten för elektromagnetiska fält av riskabla nivåer kan också vara tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Det finns också verksamheter som inte är tillståndspliktiga. Även i dessa fall kan ofta myndighetsingripanden göras, med stöd av de tillsynsförfarande som finns enligt olika lagar, om verksamheten utgör en fara för människors hälsa eller miljön. Syftet med tillsynen är att se till att lagar, tillståndsbeslut och andra bindande bestämmelser efterföljes. Tillsyn kan utövas mot en befintlig verksamhet i drift eller mot en verksamhet som planeras att tas i drift. Genom tillsyn kan krav på försiktighetsåtgärder ställas med stöd av miljöbalken, arbetsmiljölagen, ellagen eller strålskyddslagen. Lagarna inom området är ofta av ramlagskaraktär, vilket innebär att de innehållsmässigt ger mer allmänna bestämmelser eller ramar som sedan kan kompletteras med mer detaljerade regler i förordningar eller föreskrifter. Inom arbetsmiljöområdet tillkommer även regler genom träffande av kollektivavtal. Vid tolkning av författningarna finns även information i lagförarbeten och den praxis som utbildats av domstolar och myndigheter. Utöver de svenska rättskällorna har man även att ta hänsyn till EG-rätten för att kunna fastställa vad som är gällande rätt i en viss fråga. Även om avsikten är att behandla samtliga de centrala bestämmelser som kan tänkas användas för att ställa krav på skydd mot risker med exponering för elektromagnetiska fält, kommer tyngdpunkten att läggas på försiktighetsprincipen. I de flesta situationer är det denna princip man har att falla tillbaka på då det rör sig om åtgärder mot risker som inte anses vara helt säkerställda. Försiktighetsprincipen återkommer, i lite varierade skepnad, i samtliga av de ovan nämnda lagarna. En fråga som så gott som alltid uppkommer vid tillämpning av försiktighetsprincipen är hur sannolik och allvarlig risken skall vara för att ett krav på skyddsåtgärd skall kunna ställas. Om man vid denna bedömning kommer fram till att principen går att tillämpa brukar nästa steg vara att väga kostnaderna för erforderlig försiktighetsåtgärd mot nyttan med åtgärden. För att krav skall kunna ställas skall åtgärden vara rimlig vid denna avvägning. En annan viktig fråga i detta sammanhang är också vem som har bevisbördan för att principen kan, eller inte kan, tillämpas. Även om det inte kommer till direkt uttryck i alla sammanhang är det underförstått att bevisbördan ligger på den som förlorar något på att en viss sak inte blir styrkt. I ett tillståndsärende kan det t ex vara så att den sökande inte får tillstånd förrän tillståndsmyndigheten har övertygats om att tillräckliga försiktighetsmått vidtas. Hur långt beviskravet sträcker sig kan dock variera beroende på hur den aktuella bestämmelsen är formulerad. 6.2 Allmänna tolkningsdata 6.2.1 EU:s och ICNIRP:s riktvärden ICNIRP är en internationell expertgrupp som arbetar fram riktlinjer och förslag till gränsvärden som sedan nationella myndigheter eller internationella organisationer kan tillämpa om de så vill. Deras gränsvärden är alltså inte rättsligt bindande innan någon stat valt att införlivade dem såsom gällande rätt i den egna staten. Det är i detta sammanhang man skall se den rekommendation som EU antagit om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Denna rekommendation baserar sig på ICNIRP:s riktvärden. Sidan 36 av 62
Inom EU använder man sig av flera typer av rättsakter då man vill införa gemensamma regler i medlemsstaterna. Rekommendationen är en rättsakt som normalt sett saknar rättsligt bindande verkan. I vissa fall har dock EGdomstolen använt sig av rekommendationer vid tolkning av annan lagstiftning inom unionen. Men i de flesta fall är rättsakten endast att se som ett uttryck för unionens åsikter och policy. 113 Även om en svensk domstol normalt sett inte är bunden av att tillämpa riktvärdena har de ändå ett stort intresse vid rättstillämpningen, eftersom de ger uttryck för en omfattande expertkompetens inom området. Särskilt i avsaknad av andra tolkningsdata kan det förmodas att dessa rekommendationer kommer att väga tungt. När man använder sig av riktvärdena bör man dock känna till förutsättningarna för ICNIRP:s ställningstaganden. ICNIRP:s riktvärden är enbart baserade på sådana negativa hälsoeffekter som anses säkerställda. Inom det lågfrekventa området syftar gränsvärdena endast till skydd mot de inducerade strömmarnas påverkan på nervsystemet. ICNIRP har t ex inte tagit hänsyn till cancerogena effekter som kan uppkomma efter en längre tids exponering. De resultat man funnit i epidemiologiska studier har, på grund av bristfälligt stöd från laborativa experiment, inte ansetts tillräckliga att basera riktvärden på. 114 På samma sätt är det för högre frekvenser. Där är rekommendationen baserad på sådana termiska effekter som är omedelbart påvisbara i laborativa experiment. Genom information från epidemiologiska studier finns det även misstankar om icke-termiska effekter, men då det gäller denna typ av långtidsexponering för fält av lägre styrka anses informationen inte vara tillräcklig för att avgöra vid vilka nivåer effekterna uppkommer. I syfte att skapa säkerhetsmarginaler har man från kända fältstyrkor där skador uppstår lagt riktvärdena på en lägre nivå för att gardera sig mot några angivna faktorer. För olika situationer ligger säkerhetsmarginalerna mellan 2 och 10. Man skiljer t ex på yrkesexponering och exponering av allmänheten. För sådan strålning som allmänheten utsätts för har man lagt till en större säkerhetsmarginal än vid yrkesexponering, eftersom allmänheten inte kan antas känna riskerna och vidta egna skyddsåtgärder på samma sätt som arbetare som yrkesmässigt utsätts för fälten. Vidare har man tagit hänsyn till att grupper såsom barn, gamla och sjuka, vilka kan antas vara känsligare för exponering, förekommer i större utsträckning bland allmänheten än bland yrkesverksamma. 115 Även om EU:s rekommendation för allmänhetens exponering innehåller riktvärden som är identiska med dem ICNIRP angivet, finns det skillnader i andra avseenden. I EU-rekommendationen har man t ex angivet att säkerhetsmarginalerna satts till sådana värden att rekommendationen även indirekt omfattar eventuella långtidseffekter som t ex cancer. 116 Även om det givetvis är så att riktvärdena ger ett visst indirekt skydd även mot sådana effekter som man inte beaktade då gränserna utarbetades, har inte ICNIRP uttalat sig om vid vilka nivåer man anser människor är skyddade mot långtidseffekter. ICNIRP har uppgivit andra orsaker till de säkerhetsmarginaler man satt. Då det gäller högfrekventa fält har man t ex tagit hänsyn till faktorer som speciella miljöförhållanden (hög omgivningstemperatur etc) och aktivitetsnivån hos dem som exponeras. Vidare har man beaktat att det finns individuella skillnader i hur mycket elektromagnetisk energi olika personer absorberar samt att reflektion och fokusering kan ge en förhöjd absorption lokalt i kroppen. 117 6.2.2 Försiktighetsprincipen 6.2.2.1 EG-rätt Genom Maastrichtfördraget från 1992 infördes försiktighetsprincipen i EG-fördragets avdelning för miljö. I artikel 174 (tidigare 130r) anges att gemenskapens miljöpolitik skall syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av olikartade förhållanden inom gemenskapens olika regioner. Den skall bygga på försiktighetsprincipen och på principerna om att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala. Det anges vidare att gemenskapen skall beakta tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, samt de potentiella fördelar och kostnader som är förenade med att åtgärden vidtas eller inte vidtas. Försiktighetsprincipen definieras dock inte närmare i EG-fördraget. Ytterligare information om EG-rättens försiktighetsprincip får först och främst hämtas ur rättspraxis. EG-domstolen har uttalat sig om principen i en dom rörande giltigheten i kommissionens beslut att förbjuda export av nötkreatur från Storbritannien för att minska risken för överföring av BSE (galna kosjukan). Domstolen angav, att då det råder osäkerhet om 113 De av EU:s rättsakter som är juridiskt bindande är förordningar, direktiv och beslut. 114 ICNIRP, 1998 s.503f och 508. 115 ICNIRP, 1998 s.508 och ICNIRP, 1999 s.2 116 Direktiv 1999/519/EG 117 ICNIRP, 1998 s.508 Sidan 37 av 62
Page 1 and 2: Juristfirman Unité Adress: Kyrkoga
Page 3 and 4: Sammanfattning De biologiska effekt
Page 5 and 6: 1 Inledning 1.1 Presentation av äm
Page 7 and 8: 2 Övergripande strålskyddsarbete
Page 9 and 10: Figur 1. Det elektromagnetiska str
Page 11 and 12: effekten som är av intresse. En st
Page 13 and 14: Från vissa vapensystem, som använ
Page 15 and 16: Spänning Strömtäthet EKG 1 mV mA
Page 17 and 18: gnisturladdning som vi själva orsa
Page 19 and 20: tillämpningen av försiktighetspri
Page 21 and 22: °C anses kunna ge negativa hälsoe
Page 23 and 24: En aktuell studie som visat på ick
Page 25 and 26: elektriska fälten dämpas av såv
Page 27 and 28: Jonparametrisk resonans är en för
Page 29 and 30: skulle kunna vara en sådan kritisk
Page 31 and 32: 5.5.1 Allmänt Ett statiskt magnetf
Page 33 and 34: Då det gäller sådana likströmsk
Page 35: På senare tid har hypotesen återi
Page 39 and 40: Om EU tillträtt ett internationell
Page 41 and 42: joniserande strålning. Om en verks
Page 43 and 44: dock om exponering för fält som l
Page 45 and 46: hälsoskyddslagen om att flytta en
Page 47 and 48: detaljerade regler för begränsade
Page 49 and 50: Jag har funnit fem avgöranden där
Page 51 and 52: asradiostation har avslagits på gr
Page 53 and 54: Förarbetena ger dock ingen ledning
Page 55 and 56: ohälsa eller olycksfall. Bestämme
Page 57 and 58: Arbetsgivarens ekonomiska situation
Page 59 and 60: 7 Slutsatser Försiktighetsprincipe
Page 61 and 62: 8 Referenser 8.1 Offentligt tryck K

Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?