Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Försiktighetsprincipens tillämpning på risker med ... - Glocalnet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Syftet <strong>med</strong> denna bestämmelse är främst att förhindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar byggs. Nya<br />
ledningar bör exempelvis inte dras där tillräcklig överföringskapacitet redan finns. Ledningar bör inte heller dras<br />
fram <strong>på</strong> ett sätt som orsakar onödigt stor skada för tredje man. En nätkoncession för linje får normalt sett inte<br />
strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. I vissa fall kan dock mindre avvikelser göras (El 2:8). Tanken<br />
är också att en nätkoncession skall gå att förena <strong>med</strong> för området gällande översiktsplan.<br />
Eftersom starkströmsledningar inte tillståndsprövas enligt miljöbalken har lagstiftaren anpassat ellagen till<br />
miljöbalken <strong>på</strong> så sätt att i ärenden om nätkoncession för linje skall balkens allmänna hänsynsregler samt<br />
bestämmelserna om hushållning, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas (EL 2:8a).<br />
Detta innebär alltså bland annat att miljöbalkens försiktighetsprincip skall tillämpas vid koncessionsprövningen.<br />
En av de centrala frågeställningarna vid prövning av en koncessionsansökan brukar vara hur <strong>risker</strong>na vid<br />
exponering för magnetfält skall bedömas. I Energimyndighetens rekommendation om hur en<br />
miljökonsekvensbeskrivning bör utformas finns det under omgivningseffekter en särskild rubrik för behandling<br />
av problematiken kring elektromagnetiska fält. 162<br />
Ett avgörande som bör ses som vägledande i denna fråga har givits av regeringsrätten under år 2000. 163<br />
Ärendet gäller nätkoncession för en ny 400/130 kV-ledning mellan Alvesta och Hemsjö. Eftersom ärendet<br />
inleddes före den 1 januari 1999 har dock inte miljöbalkens bestämmelser tillämpats. I den<br />
miljökonsekvensbeskrivning Svenska Kraftnät bifogat sin ansökan har de hänvisat till myndigheternas<br />
försiktighetsprincip. Svenska Kraftnät har även tolkat och tillämpat principen så att <strong>med</strong>elexponeringen<br />
från kraftledningen inte får överstiga 0,2 µT i närliggande bostäder. De har vid valet av ledningens<br />
sträckning strävat efter att förlägga ledningen så att de närboendes exponering begränsats. För några<br />
byggnader beräknades exponeringen överstiga 0,2 µT och då har dessa fastigheter lösts in eller byggnaden<br />
flyttats. Det fanns dock motstånd mot ledningsdragningen från olika håll. En av de berörda kommunerna<br />
framhöll att kommunens översiktsplan anger att ny bostadsbebyggelse inte får placeras närmare än 100<br />
meter från en 400 kV-ledning, och att detta även bör gälla vid anläggande av en ny 400 kV-ledning. Det<br />
fanns nämligen flera byggnader som låg närmare än 100 meter från den planerade ledningen <strong>med</strong> ett<br />
bidragande magnetfält från kraftledningen som understeg 0,2 µT enligt Svenska kraftnäts beräkning.<br />
Regeringen fann dock ledningsdragningen vara acceptabel, eftersom den nya ledningsgatan huvudsakligen<br />
planerats i en befintlig ledningsgata för en äldre 130 kV-ledning och att ledningsgatans bredd inte<br />
<strong>på</strong>verkats. Vid prövningen fann regeringen också att anläggningen var förenlig <strong>med</strong> försiktighetsprincipen<br />
för elektromagnetiska fält. Nätkoncession beviljades av regeringen och efter överklagande fastställdes<br />
också detta beslut av regeringsrätten.<br />
Det kan alltså konstateras att 0,2 µT används som utgångspunkt vid <strong>tillämpning</strong> av försiktighetsprincipen då det<br />
gäller prövning av nätkoncessionsärenden. I detta fall har gränsen gått vid ett bidrag från kraftledningen inne i<br />
byggnaden <strong>på</strong> 0,2 µT. På den del av tomtgränsen som ligger närmast kraftledningen är magnetfältet högre. Inne i<br />
byggnaden är magnetfältet summan av det bidrag kraftledningen ger och bidraget från övriga kraftfrekventa<br />
källor.<br />
Nätkoncession skall förenas <strong>med</strong> de villkor som behövs för att bland annat skydda människors hälsa och miljön<br />
mot skador och olägenheter (EL 2:11). Detta innebär att det finns möjlighet att som ett villkor ange en gräns för<br />
närboendes exponering för magnetfält från kraftledningen.<br />
En nätkoncession skall <strong>med</strong>delas för 40 år, om den avser linje, och för 25 år, om den avser område. I vissa fall<br />
kan dock kortare tid bestämmas (EL 2:13). Därefter kan giltighetstiden förlängas. Vid en prövning om<br />
förlängning skall dock miljöbalkens försiktighetsprincip och övriga förutsättningar som följer av EL 2:6-11<br />
tillämpas (EL 2:14). Eftersom det inom den närmsta framtiden föreligger ett flertal ärenden om förlängning av<br />
gamla koncessioner, där kraftledningar alstrar höga magnetfält i bostäder, kan man förvänta sig rättsfall där<br />
tolkningen av MB 2:3 kommer att preciseras.<br />
6.5.3 Elsäkerhet<br />
De krav <strong>på</strong> skyddsåtgärder som ställs i ellagen anges i kapitel 9. Elektriska anläggningar, elektriska anordningar<br />
avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk material och elektriska installationer skall vara av en sådan<br />
beskaffenhet att de bland annat ger betryggande säkerhet mot personskador (EL 9:1). Under denna bestämmelse<br />
faller frågor om säkerhet för elektriska och magnetiska fält. 164<br />
162 Energimyndigheten, 1999 s.10<br />
163 Regeringsrätten, 2000-01-31<br />
164 Frågor om säkerhet för elektriska och magnetiska fält ansågs omfattas av den gamla ellagen (prop 1987/88:88 s.52). I den utredning som<br />
Sidan 52 av 62