Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

ta. 69 Suicidökningen planade ut i Europa under 1900-talet men har tillfälligt skjutit fart i länder
i östra Europa som genomlevt sociala omvälvningar i samband med kommunismens fall,
vilket påminner om effekterna av moderniseringen av Västeuropa under 1800-talet. 70 Moderniteten
har notoriskt svårt att vaccinera sig mot suicid eftersom den institutionaliserar en risk
för återkommande kriser. Suicidbenägenheten lurar runt hörnet eftersom vi inte kan förutsäga
vilken typ av stressorer vi kommer att utsättas för imorgon.
Trots att det moderna projektet, vid sidan av sin frihetsideologi, strävar mot kontroll och totalitet,
tycks det ofrånkomligen även föda fram splittring och främlingskap. Under den moderna
tiden har etik, konst och vetenskap förlorat sin status av integrerad helhet. Moderniseringen
har träffande beskrivits som en rationaliseringsprocess vilken kännetecknas av en fortskridande
funktionsuppdelning inom olika handlingssfärer. 71 I denna differentiering sker under
1800-talet en vetenskaplig specialisering. Universalgeniet eller polyhistorn, som kunde
greppa hela sin tids vetenskap, blir ett minne blott. 72 För suicidforskningens vidkommande
innebar detta att människan klövs i tre delar; det psykiska, somatiska och sociala hamnade
inom rigida områden, som bevakades var för sig av psykoanalytiker, psykiatrer och sociologer,
utan att de nämnvärt intresserade sig för vad som pågick inom de andra facken. Howard I.
Kushner ställer sig frågan om språkförbistringen och revirtänkandet rentav bidragit till att
suicidgåtan inte kunnat lösas: Varför begår vissa, men inte de flesta, suicid? 73
Med moderniteten föds individualismen. Människan får en personlig relation till Gud, hon
blir i idealfallet en kalkylerande marknadsaktör med ansvar för sitt välbefinnande, men kanske
emellanåt drabbas av en subjektiv, romantisk kärlek, som hon uttrycker i självreflekterande
brev och dagböcker. Nu får individen tillgång till ett privat känsloliv – och därmed, i Ann-
Sofie Ohlanders ord, sin egen förtvivlan. 74 Om man tittar ut över världen finner man en signifikant
skillnad mellan suicidfrekvensen i litterata och illitterata samhällen, och ju mer läs- och
skrivfärdigheten breder ut sig, desto fler människor tycks finna anledning att ta sina liv. 75 Läskunnigheten
kan visserligen ses som en indikator på urbanisering och sekularisering, men den
nya färdigheten kan också betraktas som en orsak till suicidökningen i egen rätt. Människans
känsla av att vara en egen individ är i mångt och mycket beroende av att hon lär sig läsa och
skriva. Denna konst ger tänkandet en logisk och analytisk form, 76 och öppnar dörren för självreflektion
och existentiellt grubbleri. Ett kritiskt tänkande underlättar för individen att
69
Durkheim (1983), 297.
70
Mäkinen (2006), 318.
71
Weber (1992), 86f, 95f, 99f.
72
Kända exempel på polyhistorer som befunnit sig i den vetenskapliga utvecklingens frontlinje är Aristoteles,
Da Vinci och Leibniz. Den siste framstående polyhistorn kan ha varit Thomas Young (1773–1829), som var
pionjär inom medicin, fysik, språkvetenskap, egyptologi och musik.
73
Kushner (1989), 8ff, 89. Kushner föreslår ett integrerat psyko-kulturellt-biologiskt program för suicidologin,
för att råda bot på problemen, som delvis vetter mot Jan Beskows och Arne Jarricks idé om ”humanistisk” suicidprevention.
Beskow & Jarrick (2000), 10–14. Det är betecknande för den vetenskapliga specialiseringen och
det dominerande psykiatriska inflytandet att en medicinare som Jan Thorson, som ändå efterlyser ett mer holistiskt
och integrerat grepp, påstår att ämnet suicid ”knappast uppmärksammats vetenskapligt förrän på 60-talet”.
Han har rätt i att den suicidologiska forskningen då tog fart, men att han bortser från 60 års epokgörande suicidforskning
inom sociologi och djuppsykologi kan vara en konsekvens av hans uppfattning om psykiatri som ”det
centrala ämnet”. Thorson (1997), 14.
74
Beskow (1999), 10.
75
Hooff (1990), 9; Jansson (1998), 27.
76
Liedman (2002), 201.
10