Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

Intressant nog ökar även de invandrade kvinnorna sin suicidbenägenhet jämfört med i ursprungslandet,
och i vissa fall, inom psykiatrin, har de till och med gått om sina landsmän. 228
Till viss del torde detta kunna förklaras med den nya ”anomiska” erfarenheten av mindre konforma
könsrollsmönster. Man skulle också kunna tänka sig att de utlandsfödda kvinnorna,
åtminstone de som har socialiserats i vad som kan beskrivas som en hederskultur, hamnar
mellan två stolar. Genom sin sociala och nätverkande kompetens får kvinnan ta på sig en stor
del av uppgiften att sköta familjens integration samtidigt som hon ansvarar för familjens heder
och därför får ta männens frustrationer över deras ifrågasatta status.
För att bryta den negativa spiralen måste man diskutera bostadssegregationens mekanismer.
De nyanländas frihet att välja bostadsort har hittills varit en grundbult i svensk invandringspolitik.
229 Den svenska politiken bygger också på ett överbeskyddande. Myndigheterna
vill invandrarnas bästa, men deras rätt att bli våra medmänniskor har vi svårare att erkänna. 230
Främmande etnicitet i sig har framhållits som en riskfaktor för psykisk sjukdom och suicid i
Sverige. 231 Men jag skulle vilja specificera att det inte enbart är ”invandrar-heten” som är suicidogen,
om man då bortser från posttraumatisk och migrationsrelaterad stress samt mötet
med ”anomin” i ett urbaniserat samhälle, utan faktorer som segregation, arbetslöshet, överbefolkade
boendemiljöer och kommunikationsproblem med hälsovårdande myndigheter.
Man kan dock inte helt komma ifrån att migration i sig innebär att överge och att överges,
232 vilket implicerar förluster, skuldkänslor och ett behov av att sörja. Kanske kan en väg
till att försonas med sin situation vara att inse att det kanske kan bli bra, men aldrig lika bra, i
exilens ”här” som i det paradisiska men förlorade ”där”. Att erkänna denna förlust kan göra
att man går vidare utan att låsa fast sig i sina frustrationer. Annars riskerar förlusten att vändas
utåt i besvikelse och en resignerande attityd eller inåt i ett självdestruktivt beteende.
Den etniska homofilin, att man främst vill leva och verka bland människor av samma härkomst,
bör motverkas både bland infödda och utlandsfödda svenskar, då den i invandrarnas
fall bidrar till att de reproducerar sin resurssvaghet. I segregerade områden har människor
sämre förutsättningar att utveckla sitt sociala kapital då de i första hand bildar nätverk tillsammans
med andra människor som i relation till den genomsnittlige medborgaren har sämre
hälsa, är socioekonomiskt orörligare, har lägre utbildning och har erfarenheter av diskriminering
och fördomar. 233 De psykosociala resurserna blir alltså svagare än om man hade kunnat
bilda nätverk med redan integrerade människor som är friskare och har positivare erfarenheter
av samhället.
228 Ringskog (2001), 15.
229 Johansson (1997), 19.
230 Johansson (1997), 19.
231 Johansson (1997), 79, 81.
232 Kushner (1989), 162.
233 Rostila (2008), 44f.
31