Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

Vi lever inte längre i en hederskultur, åtminstone om vi undantar delar av glesbygden. Varför
var det då först i modern tid som suicidfrekvensen ökade så dramatiskt? Motsäger inte
detta Jarricks teori? Jarrick försöker förklara detta med att det i det för- och tidigmoderna Sverige
fanns offentliga institutioner för att upprätta de utskämda eller vanärade, vilket suicidprocesserna
exemplifierar. Även om modernitetens människa mer styrs av ett materiellt egenintresse
än av svunna tiders strävan efter symbolisk ära, måste hon i en annan utsträckning själv
bära den skam hon trots allt drabbas av. 131
Manliga och kvinnliga depressioner
Diagnostiserad depression är signifikant vanligare hos kvinnor än män132 – trots att män är
överrepresenterade i suicidstatistiken. Det är dock oklart hur skillnaden ska tolkas. Det finns
många förslag på ”kvinnliga” förklaringsmodeller till kvinnors depressioner. Men kan det
vara så att depressionerna, beroende på inte bara hormonella utan också sociokulturella faktorer,
tar sig olika uttryck, vilket eventuellt gör mäns depressioner svårare att diagnostisera? Är
mäns depressioner helt enkelt mer ordlösa och maskerade? 133 Jag tror att det ligger något i att
som Beck-Friis relatera könsskillnaderna till övergripande omgivningsfaktorer. 134
Fler intressanta könsberoende skillnader visar sig. Det förekommer mer sjuklighet i depression
hos skilda kvinnor och änkor än hos ensamstående kvinnor. Den icke-självvalda ensamheten
tycks mer påtaglig. Men även gifta kvinnor är sjukligare än gifta män. 135 En social förklaring
som anförts är att kvinnan som utsätts för mannens maktposition plågas av sin underordning
och av att vara mindre värd. Hennes dubbla lojaliteter inför hemmet och arbetet är
stressande. Den ensamstående skulle däremot inte ha samma inlärda underkastelse och osjälvständighet.
Änklingar är dock depressivt sjukare än änkor. 136 Kan detta stärka hypotesen om
mäns kulturellt förvärvade oförmåga till sörjande?
Enligt Beck-Friis upplever kvinnor sig mer än män vara fyllda med skam. Han hävdar dock
att kvinnor som regel oftare tar (överdrivet) ansvar för sina misslyckanden, vilket främjar omvandlingen
av skam till skuld. Det skulle kunna vara så att män generellt sett är sämre på att
hantera skam – när den väl kommer. 137 Men precis som att män hämmas i sina känslouttryck
när det gäller gråt, är aggressiva känslor hos kvinnor mer förbundna med både skam och
skuld. Enligt Beck-Friis vänder de då dessa inåt som bestraffning. 138 Kanske kunde man beskriva
kvinnors misslyckade suicidförsök som inåtriktad aggression, i relation till mäns fullbordade
suicid som en tydligare, om än misslyckad, form av utåtriktad aggression.
131
Jarrick (2000b), 172f. Aldrig någonsin har det dock funnits ett samhälle med ett optimalt system för att hantera
skam, och därför är suicid, enligt Jarrick, ett universellt fenomen.
132
Merikangas (2000).
133
Ringskog (2001), 8f; Beck-Friis (2005), 115, 200.
134
Beck-Friis (2005), 191ff.
135
Petersson (1999), 120; Ringskog (2001), 14.
136
Beck-Friis (2005), 193
137
I en stor enkätundersökning 2009 bland Göteborgs niondeklassare uppger flickorna att de ”skäms” betydligt
oftare än vad pojkarna anger. GP (2010). Talar då resultatet emot hypotesen om kvinnlig skuld och manlig
skam? Som Sigrell hävdar är förnekandet eller projiceringen av skam (skamlöshet) ett vanligt sätt att handskas
med skam när man inte förmår ”erkänna” sin skuld. Sigrell (2005), 169f.
138
Beck-Friis (2005), 199.
18