Döden i livet och livet i döden - Västra Götalandsregionen

nerliga hemsidan ”Svensk självmordsguide”. Sidan har ett grumligt syfte, 312 knappast med
omtanke om lidande människor, men hade sannolikt inte funnits utan den sociala stigmatiseringen
av självmord som synd, brott, sjukdom eller tabu.
När vi definierar suicid som ett avvikande beteende aktualiseras samma mönster som i traditionella
beskrivningar av alkoholism och homosexualitet. 313 Risken är inte bara omedveten
stigmatisering utan att vi oreflekterat skriver historien som en tillrättalagd rörelse från
synd/brott till sjukdom, från fördömelse till förståelse. Då reproducerar vi ytterligare en av det
moderna samhällets framgångssagor, om hur det förflutnas mörker okomplicerat skingras av
upplyst tolerans och vilja till prevention. 314
Suicidstigmat upprätthålls idag inte bara av det journalistiska förtigandet eller den avhumaniserande
projektionen på ”den Andre”. Det reproduceras också av att suicidrelaterade
handlingar, så som att hjälpa eller uppmana någon till suicid, fortfarande bestraffas i många
länder, 315 samt av den täta suicidologiska förbindelsen mellan suicid, sjukdom och grov brottslighet.
Steget är inte avsevärt långt mellan dagens identifikation av suicid med psykisk sjukdom
och renässansens bild av galenskap som en av dödens masker. 316 Ett flertal historiska och
sociologiska studier gör en konjunktion mellan ”självmord” och ”mord” eller andra ”avvikelser”.
317 Även om det finns intressanta hypoteser om relationen dem emellan riskerar denna typ
av forskningsdesign att aktualisera medeltida associationer mellan suicid och mord (eller kätteri).
Den journalistiska försiktighetsprincipen har inte bara som vi sett paralleller i ett magiskt
tänkande. Restriktionerna mot att publicera texter om suicid är inte, som man skulle kunna
tro, enbart en konsekvens av 1800-talets extrema ökning av suicidfrekvensen. I Frankrike
härrör praktiken från den gamla förrevolutionära regimens tid när kungen och kyrkan inte
ville offentliggöra indikationer på att undersåtarna led. 318
Den kristna grunden för offentlig suicidprevention är idag borta. Men det är inte bara samhällsekonomiska
preventionsargument som är relevanta. 319 I det att vara människa ingår att
inte kunna vara likgiltig inför sina medmänniskors suicid. Suicid är handlingsimplicerande; de
kräver en reaktion av något slag. 320 Suicid lämnar ingen oberörd utan vidrör vår innersta
mänsklighet. Detta är utgångspunkten för preventionen. Ytterst handlar den om att förebygga
och lindra mänskligt lidande. 321 Det råder ingen tvekan om att suicid orsakar stort lidande, inte
312 Brahn (2005–2009). Sidan ifråga är tillägnad ”Sveriges alla nackdelar, dess försvarare och upprätthållare”,
och produceras av en person som ser ett självändamål i att försvara barnpornografi, rasism, sexism, prostitution,
vapentillgänglighet och liberala narkotikalagar.
313 Esmaeli (2000), 41.
314 Ekström (2000a), 10f.
315 Mäkinen (1997), 14.
316 Minois (1999), 77.
317 Jansson (1998), 49; Carlson et al. (1994), 79. Jfr Ekström (2000a), 157.
318 Minois (1999), 292f.
319 De ekonomiska argumenten har sin grund hos Platon och Aristoteles, som senare bl.a. Thomas från Aquino
lyfte fram, om att suicid var ett brott mot staten eller ett svek mot samhället. I analogi med hur ett husdjur var sin
herres egendom och inte hade rätt att själv förfoga över sitt liv, hade medborgaren skyldighet att uppfylla sina
sociala plikter och tänka på statens bästa. Detta var rättspraxis för slavarna i Rom, som alltså var förbjudna suicid
juridiskt, genom att de betraktades som någon annans rättmätiga egendom. Likt en slav fick inte heller den
kristne sätta sig upp mot sin Herre. Droge & Tabor (1992), 187; Minois (1999), 33, 45.
320 Cahn (1998), 3.
321 Beskow (2000c), 50.
42